Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Så kan svensk ekonomi gynnas av uppvärmningen – på kort sikt. Foto: Karlsen, Anette/NTB/TT

”Förlorade vintrar ett säkerhetshot med dödliga risker”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Sverige förändras för alltid. Vi får grönare, blötare och halare vintrar.  

De förlorade vintrarna öppnar också gränserna för smittor och parasiter. Det innebär ett hittills okänt säkerhetshot med dödliga risker för både människor och djur.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Vi är ett arktiskt land uppe i högan nord, nära polcirkeln. I norra Sverige går uppvärmningen nästan tre gånger snabbare än genomsnittet. SVT:s  Sverigegranskning visar i blixtbelysning att vi redan betalar priset för den globala uppvärmningen. Brunare vatten kräver mer kemikalier vid rening av dricksvatten, översvämningar och rasrisker hotar hus och hem.  

Samtidigt förvandlas den svenska naturen för alltid. Det pågår förflyttning av växter och djur norrut i jakt på den ideala temperatur de en gång trivdes bäst i. Om det blir en grad varmare än i dag kommer klimatzonerna i Sverige, det vill säga naturtyperna, röra sig norrut med en hastighet av elva meter per dygn.

Mest dramatisk är förlusten av kalfjällen där arktiska djur och växter är chanslösa i det varmare klimatet. Gäddan slår ut fjällrödingen eftersom den trivs i de varmare fjällsjöarna. Längdskidåkning, turer med hundsläde eller skoteråkning blir allt svårare.

Parasiter klarar sig bättre

Den långsamma migrationen norrut innebär också nya hot mot vår hälsa. Förr överlevde smittor och parasiter inte de stränga vintrarna men nu klarar de sig allt bättre. År 2000 hittades för första gången blåsvart björkstekel i Skåne, en larv som kan döda en hund med ett gift som påminner om flugsvampens. Fästingar från södra Europa, Hyalomma marginatum, också kallad ”monsterfästingen”,  har också upptäckts i Sverige, den kan bära på smittor som Krim-Kongo blödarfeber, en sjukdom med hög dödlighet som drabbar människor.

Men än är det många fler skadeinsekter och insekter som forskarna väntar på i takt med att vädret blir varmare. Det riskerar att drabba rennäringen hårt eftersom renar saknar immunologiskt skydd mot nya infektionssjukdomar som kommer med varmare väder.

Skogsbruket, som redan drabbas svårt av att barkborren överlever vintrarna, har också barrskogsnunnan att frukta. Det är en svår skadeinsekt för skogsbruket som finns i Spanien men som numera förekommer i södra Sverige och har hittats ända upp till Hälsingland.

Samarbete i Danmark

I Danmark tar man hotet med nya smittor och parasiter på stort allvar och har startat ett samarbete, ”NordRisk”, mellan veterinärer, läkare, meteorologer och jägare. Man har börjat lära sig när det råder särskilt gynnsamma omständigheter för nya insekter och smittor och kan då slå larm. 

Sverige däremot saknar beredskap.

Ansvaret att klimatanpassa Sverige ligger till stor del på kommunerna. En del ligger långt framme, som Norrköping, Järfälla och Växjö. Men en studie av Svenska Miljöinstitutet , IVL visade att bara fyra av tio kommuner formulerat mål för sitt klimatanpassningsarbetet eller avsatt pengar för det.

För exakt ett år sen landade en 700 sidor lång rapport på regeringens bord, ”Nationella Expertrådet för klimatanpassning”. Deras huvudbudskap var att klimatkrisens konsekvenser omedelbart måste börja betraktas som ett hot mot vår civila säkerhet. 

De varnade också för vad som händer när skördar börjar slå fel flera år i rad, med extremväder, skogsbränder och missväxt.   

Totalt lade man fram 170 gedigna förslag på åtgärder som hade tagit fem år att forska fram. 

Sen dess har det varit tyst.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.