specialUnik kartläggning av Sveriges förändrade vinterklimat
– så påverkas vi här och nu
Klimatförändringar är inte något avlägset som bara kommer att påverka kommande generationer – det händer här och nu. Sverige blir varmare, det regnar mer och antalet dagar med snö blir allt färre.
– Vi ser att det har blivit varmare och att den utvecklingen fortsätter. Det kommer att vara uppenbart för alla att det inte kommer att bli som det varit förut, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.
Men hur påverkas vi människor, djur och natur av det här? SVT Nyheter har gjort nedslag från Skåne till Norrbotten för att se hur klimatförändringarna märks i vår vardag – men också hur vi anpassar oss. Följ med genom ett Vintersverige i förändring.
Välj din region i rullistan eller tryck på en bild nedan för att se påverkan i din närhet.
Kanal ska rädda stenbron
När vattenmängden under vinterhalvåret ökar i åar och vattendrag för det med sig stora påfrestningar på landskapets kulturbyggnader. Gamla stenbroar slits snabbare och riskerar med tiden att förstöras helt när trycket från vattnet ökar. Blidingsholmsbron i Tingsryds kommun är en av dem.
Ny pumpstation ska säkra dricksvatten
Kumla kommun planerar just nu att bygga en ny pumpstation direkt vid Tisaren för att säkra framtidens dricksvatten i Kumla och Hallsberg. Med klimatförändringarna väntas fler skyfall och längre perioder av torka och nu behövs åtgärder för att få en långsiktigt säker vattenförsörjning.
Nya Slussen stoppar översvämningar
Klimatförändringar ger stigande vattennivåer och fler kraftiga skyfall framöver. Det gör att det har funnits ett behov av att kunna släppa ut mer vatten från Mälaren till Saltsjön. Nu har den första luckan i Victoriaslussen öppnats och när hela den nya slussen står klar i slutet av 2024 kommer man kunna släppa ut 1400 kubikmeter vatten per sekund.
Snöbrist försvårar skidåkandet
Den förhöjda medeltemperaturen leder till allt kortare vintrar. Vintrarna i Uppsala län startar 15-20 dagar senare jämfört med 1961-1990, enligt statistik från SMHI. Även perioden med snö har blivit drygt 20 dagar kortare. Det här får konsekvenser för utövare av vintersporter.
Renarnas bete hamnar under istäcke
Det låsta renbetet är ett problem som uppkommer allt oftare på vintrarna, enligt både renskötare och forskare. Det handlar om is mot marken på grund av vinterregn eller snabbt skiftande temperaturer. Renarna kommer då inte åt betet och renskötarna tvingas att utfordra renarna med ensilage eller renfoder.
Varmare vintrar förlänger fästingsäsongen
De allt mildare vintrarna förlänger fästingsäsongen och det ökar risken för spridning av borelia och TBE. Biologen Kajsa Mellbrand vid länsstyrelsen i Sörmland har följt utvecklingen under 20 år och ser att småkryp som fästingen numera är aktiva under en större del av året. Hundägaren Jaana Halonen från Nyköping berättar i klippet om hur hon märkt av utvecklingen.
Mildare vintrar har gett mindre istäcke
”De här 30 senaste åren har vi sett mindre av de extrema och svåra isvintrarna. Det beror på att det har blivit varmare generellt i området” säger Per Pemberton som är forskare inom fysisk oceanografi med huvudinriktning på havs- och havsismodellering hos SMHI. Forskare är också överens om att havsisen kommer att påverkas kraftigt de kommande 100 åren. Isvintrarna kommer att bli kortare och mildare.
Mindre tjäle ger skador i skogen
Varmare vintrar ställer till det för skogsbolagen i Mellansverige. Man är beroende av tjäle i marken för att köra maskiner i terrängen och timmerlastbilar på skogsbilvägar. Nu när tjälen inte går att lita på så måste skogsindustrin anpassa sig.
Varmare vatten hotar fjällrödingen
Fiskekonsulenten Dan Blomqvist i Luleå får redan nu uppgifter om att röding och annan fisk förvinner från fjällsjöar när vattnet blir varmare. Istället tar mört, gädda och abborre över.
Rasrisk ökar med klimatförändringar
I Västra Götaland är risken för jordskred och ras störst i Sverige. Klimatförändringarna medför mer nederbörd och gör att riskerna ökar ännu mer. I Västra Götaland är det området runt Göta älvdalen som är mest problematisk. Och av kommunerna där så är Lilla Edets kommun en av de värst utsatta, både när det gäller inträffade skred och risken för nya.
Mer rening krävs av dricksvattnet
Bolmen som är dricksvattentäkt åt en halv miljon människor har blivit allt brunare. Klimatförändringarna är en del av utvecklingen. Ökade temperaturer leder till skyfall som leder till höga vattenflöden. Det för med sig organiskt material i sjöarna. Konsekvensen blir att mer kemikalier måste användas för att rena vattnet. Juha Rankinen är ledare för ett forskningsteam som har studerat vattnet under flera års tid.
Vinterparadis för sjöfåglar
Forskare på Biologiska institutionen i Lund har räknat övervintrande fåglar i Skåne sedan 1967 - och utvecklingen är tydlig: De isfria vintrarna har gjort att vissa fågelarter som tidigare inte har övervintrat i Skåne har ökat explosionsartat.
Klimatkunskap kan ge unga jobb
Det är inte bara djur och natur som påverkas av klimatförändringar. På högskolan i Jönköping har antalet utbildningar med hållbarhetsfokus ökat kraftigt de senaste 20 åren. Det har tillkommit 25 nya kurser om hållbarhet. Enligt högskolans ledning finns en ökad efterfrågan från arbetsmarknaden på kunskaper om hållbarhet delvis på grund av klimatförändringar.
Skoterklubbens verksamhet smälter bort
Det är mitt i vintern men än har skoterklubben i Gävle inte kunnat åka på sina 30 mil leder den här säsongen. Snötillgången var bättre förut, enligt ordförande Johan Berntsson. SMHI:s klimatforskare Gustav Strandberg bekräftar bilden: ”Det är här vi ser att förändringen på snösäsongen är störst”, säger han.
Hotet mot flodpärlmusslorna växer
Klimatförändringen som medför längre perioder av torka har gjort att flodpärlmusslan i Silletorpsån utanför Karlskrona är hotad. Flodpärlmusslan behöver rinnande vatten och under perioder av torka så kan den dö ut. Det gör att arten riskerar att försvinna.
Mer regn och mindre snö i Vasaloppspåret
Det blir allt varmare i Sverige och det är på vintrarna som det märks som mest, det slår klimatforskare på SMHI fast. I Vasaloppspåret märker pistmaskinsföraren John Lif av förändringarna. Just i år har snöläget varit bättre än på 10 år men under hans 30 år i spåren har han sett hur det regnar mer och snöar mindre jämfört med när han började.
Snöbrist satte stopp för rallyt
2019 var sista året som rallybilarna flög över ikoniska Colins crest på Vargåsensträckan i Svenska rallyt. Två år senare var rallysagan i den värmländska skogarna slut efter att klimatförändringarna gjort det omöjligt att garantera ett riktigt vinterrally.
Isigare vägar kräver mer salt
I Jämtland har antalet vinterdygn när temperaturen växlar runt noll grader ökat. Det visar data från SMHI. När Andreas Nyqvist började arbeta 2005 med att ploga och halkbekämpa var det inga vägar i Jämtlands län som saltades. Idag används salt på de stora vägarna som exempelvis E14.
Halkan brer ut sig längs Norrlandskusten
Det har blivit halkigare i Norrland. Detta när antalet dagar där både plus- och minusgrader uppmäts under samma dygn under vintern har ökat. Det visar mätningar som SMHI har genomfört. Hos dagbarnvårdaren Åsa Holmberg i Tavelsjö utanför Umeå märks det att de halkiga dagarna blivit fler.
Här räddas husen från översvämningar
Extremväder med kraftiga skyfall blir allt vanligare i samband med klimatförändringarna. Kommunerna måste anpassa bebyggelsen för att förhindra översvämningar och i Norrköping finns ett helt nybyggt område som ska rädda husen vid kommande översvämningar. Maria Rothman, Norrköpings kommun, visar runt i området som är anpassat för klimatförändringarna.
Öbor isoleras när isarna blir svagare
Havsisarnas utbredning varierar kraftigt år från år men när man ser över en längre tid kan man se en tydlig trend. På hundra år har isutbredningen i Östersjön, dit Bottenviken räknas, minskat med i genomsnitt 6000 kvadratkilometer per årtionde.
Värmen ger längre växtsäsong
Växtsäsongen har blivit 15 dagar längre i Skåne enligt SMHI och det är fler dygn där temperaturen ligger över fem plusgrader. Det gör att grödor, som normalt odlas i Sydeuropa, introduceras i det skånska lantbruket. ”Detta har skett de senaste 20 åren och vi ser det som en effekt av klimatförändringar”, säger Johannes Åkerblom, växtodlingschef för Lantmännen.
Fakta
Det är skillnad på väder och klimat. Väder är det som är utanför fönstret just nu. Klimat är statistik om väder som samlats i en mätserie som omfattar 30 år och kallas normalperiod.
Sveriges årsmedeltemperatur har ökat med 1,9 °C jämfört med perioden 1861–1890. Det är också vetenskapligt fastslaget att den här uppvärmningen beror på ökade utsläpp av växthusgaser säger SMHI och FN:s klimatpanel IPCC. Enligt FN:s klimatpanel IPCC är det “tveklöst” eller “entydigt” att det är människans utsläpp och aktiviteter som orsakar uppvärmningen.
Sveriges årsnederbörd har ökat sedan 1930 från 600 mm/år till nästan 700 mm/år. Ökningen är störst i västra Götaland och norra Norrland där den ökat med 10 procent mellan de två normalperioderna 1961-1990 och 1991-2020.
Antalet dagar med snötäcke har minskat 16 dagar i snitt sedan 1950.
Källor SMHI:
Klimatförändringar: Observerad klinatförändring i Sverige
Temperaturförändringar: Klimatindikator-temperatur
Nederbördsförändringar: Sveriges klimat har blivit blötare och varmare
Isförändringar: Klimatindikator-maximal isutbredning
Snöförändringar: Klimatindikator-snö
IPCC: Effekter, anpassning och sårbarhet
Relaterat
SVT Nyheter
Anders KauranenResearch
SVT DatajournalistikWebbproduktion
Publicerad: 7 februari 2023