Förra året började den nya europeiska dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla i Sverige. Något som kan sätta käppar i hjulet om man planerat att göra årets julfirande till en succé på sociala medier. En av situationerna som kan vara kluriga att räkna ut är vad som gäller när det kommer till barnens luciatåg. Vad får man göra eller inte göra när man som förälder vill ta kort på sitt barns luciatåg?

Skyddad identitet

– Det man kan säga är att gäller det bilder som man vill spara i ett fotoalbum eller i sin telefon, så är det bara att fota på. Då gäller inte dataskyddsförordningen så kallade GDPR. Men det kan vara värt att kolla upp vilka fotoregler som gäller på skolan i fråga, säger Ranja Bunni som är jurist vid Datainspektionen.

Problemen dyker snarare upp om man vill göra eventuella lussebilder tillgängliga på sociala medier, för en bredare skara.

– Det handlar egentligen om att göra en intresseavvägning. Föräldern får själv avgöra om intresset att lägga ut bilden på internet väger tyngre än barnens intresse av att inte bli exponerade, säger hon.

Samtycke inte avgörande

Och det finns fall där det gäller att hålla koll på vilka som förekommer på bilden. Exempelvis kan det vara barn i luciatåget som har skyddad identitet. Då borde man undvika att lägga ut luciabilderna på nätet.

– Men är det ett luciatåg där ingen har skyddad identitet kan det fortfarande vara okej att lägga ut luciabilderna beroende på bilden, hur den sprids och i vilket sammanhang, säger Ranja Bunni.

Hon understryker att det inte är om man fått samtycke från övriga föräldrar eller inte som avgör om man brutit mot GDPR. Istället är det fortfarande intresseavvägningen som avgör.

– Har man fått nej från en förälder är det ett ganska starkt argument i en sådan avvägning. Om man redan har fått andra föräldrars samtycke då behövs inte någon avvägning, säger hon.

Oklar praxis

Känner man som förälder att ens barn dykt upp på sociala medier mot ens vilja kan man vända sig till Datainspektionen med ett klagomål. Myndigheten får i så fall avgöra om man väljer att gå vidare med ärendet.

– En person som har lidit skada på grund av att hans eller hennes personuppgifter har behandlats i strid med GDPR ha rätt till skadestånd av den som publicerat bilden i strid med dataskyddsreglerna. Då får man vända sig till domstolen. I de här fallen med GDPR finns det ännu ingen utarbetad praxis över vad som gäller, säger Ranja Bunni.