Det svenska nämndemannasystemet – bra eller dåligt?

Systemet med politiskt tillsatta nämndemän i de svenska domstolarna har ofta ifrågasatts och diskuterats. Här har vi sammanställt några argument för och emot.

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, hör till dem som är mycket kritiska till nämndemannasystemet, till exempel i sina inlägg på Juridikbloggen och på Newsmill.

Vilka är dina viktigaste argument emot nämndemannasystemet?

– Det finns många argument som tillsammans är väldigt starka. Ett är att nämndemännen är politiskt utsedda domare, som svär domareden på samma sätt som juristdomare gör. Men de är inkompetenta rent rättsligt. För att bli nämndeman förutsätts det att man inte är lika kunnig som en juristdomare.

– Ett annat argument emot är att nämndemännen ska tillföra folklig insyn, lokala kunskaper med mera – det är ett feltänk. Domstolar ska inte förlita sig på uppgifter som inte är transparenta och offentliga. De argument som finns ska fram öppet i rättegången.

”Överklassinställning”
– Ytterligare ett argument är att systemet bygger på att juristdomare inte är som folk är mest och att alltså inte kan vara ”folket”. Det är konstigt att man utgår från en sådan överklassinställning till jurister. Vi är också vanliga människor som hämtar barn på dagis, säger Mårten Schultz.

Fler kritiska röster

Han är inte ensam om att kritisera nämndemannasystemet. En annan som gjort det är Maria Abrahamsson, moderat riksdagsledamot som både motionerat om ett minskat nämndemannainflytande och bloggat om det på sin hemsida.

I mars hade Aktuellt en diskussion om nämndemannasystemet mellan Claes Sandgren, professor i civilrätt, som vill skrota systemet och Johan Pehrson, Folkpartiets rättspolitiske talesperson, som vill behålla det.

Betydligt fler exempel finns på att systemet ifrågasätts – varför ändras det inte när så många är kritiska?

– Det finns nog egentligen en politisk enighet om att det bör ändras, men det läggs inte fram några förslag. Politikerna verkar helt enkelt inte tycka det är så intressant, säger Mårten Schultz.

Han vill ha kvar systemet
Lars Lassinantti är ordförande i Nämndemännens riksförbund och hör – vilket kanske inte är förvånande – till dem som är för det nuvarande systemet.

– Vår uppgift är att bevaka samhällets intressen och insyn i rättsväsendet. Jag har varit nämndeman i 27 år och suttit i kammarrätten ett tiotal år och som jag har sett det har det fungerat.

– Vi kan föra in argument som jurister kanske inte tar tillvara, vi kan lyfta fram personer som blivit utsatta som kanske ingen har tänkt på. Det har jag själv varit med om. Det kan vara bra att inte vara så bunden av det juridiska tänket, säger Lars Lassinantti.

”Inte politiker i rättssalen”
– Visst kan det vara ett dilemma att de som tillsätts är politiker, men de är ju inte politiker i rättssalen, där har de en helt annan uppgift.

– Jag ser inget annat system som skulle kunna ersätta detta. Riksdagen har beslutat att det är partierna som ska utse nämndemän och vi måste följa riksdagens beslut, slår Lars Lassinantti fast.

För att bli en bra nämndeman behöver man vara samhällsintresserad, omdömesgill och stabil och kunna föra fram sina åsikter, enligt Lars Lassinantti. Att ha livserfarenhet är också viktigt, menar han.

Vad händer om domare och nämndemän inte är överens i ett mål?

– Är det två på ena sidan och två på andra, väljer man den mildare domen. Det är ytterst sällan som nämndemän överröstar den lagfarne domaren. Man diskuterar och kommer fram till konsensus. Ibland får man tumma på sin bedömning för att få en enighet.

Maria Holmin
maria.holmin@svt.se

Fakta: Nämndemannasystemet

Visa

Nämndemän till tingsrätter utses av kommunfullmäktige. Till hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt utses de av landstingsfullmäktige, för en period av fyra år, i samband med de allmänna valen. De kan väljas om för flera perioder.

Det är de politiska partierna som väljer ut vilka som ska bli nämndemän och de flesta nämndemän är därför medlemmar i ett parti.

Nämndemän ska vara lekmän, dvs personer som inte är juridikutbildade. De får inte heller vara anställda vid domstolar, åklagarmyndighet, polis, advokatfirmor eller ha andra yrken där de har som uppgift att föra andras talan. Detta för att undvika intressekonflikter.

Nämndemän är helt jämlika med de lagfarna domarna, var och en har en röst.

I dag finns omkring 9.000 nämndemän kopplade till de svenska domstolarna. Sammansättningen ska spegla befolkningen, men medelåldern bland nämndemän är högre än för befolkningen som helhet. För 2011 är medelåldern bland nämndemän 56,8 år. För Sveriges befolkning som helhet är medelåldern 41,1 år (2010).

Källor: Sveriges Domstolar, Wikipedia, SCB

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer