”Are you ready for a comeback. Are you ready to fly?” Med den textraden dunkande i högtalarna äntrade Anna-Karin Hatt scenen för sitt första tal som C-ledare. Den peppiga låten illustrerar de höga förväntningarna. Hatt har valts för att få ordning på partiet och leverera ett tydligare ledarskap efter Muharrem Demirok (C).

Men den som hoppas att skiftet blir mirakelkuren som får C att flyga i opinionen riskerar att bli besviken. Centerpartiets problem är större än partiledaren där den svaga positionen i samtliga sakfrågor sticker ut.

Hatt har visserligen ett bättre utgångsläge än Demirok men uppdraget att leda C är en utmaning. Partiet tappade mest i valet och har tappat mest sedan dess men centerpartisterna har inte sällan en självbild som ett större parti.

Partiledareffekter marginella

Den första uppgiften är att bli välbekant för väljarna och för de yngre partikamraterna. Visst, Hatt har varit statsråd men det var över tio år sen och hon gjorde heller inget större avtryck i den rollen. Hennes främsta bidrag till C har varit som tjänsteman.

Forskningen visar också att partiledareffekter är högst marginella. Det handlar om en knapp procentenhet i snitt enligt valforskarna vid Göteborgs universitet.

Men med Hatt får C en ledare som är djupt förankrad i partiet, som kan det politiska hantverket och som till följd av sina tio år i näringslivet har ett nätverk som anses kunna underlätta för den som vill ”få jobbet gjort” vilket var ett mantra i talet. Men hur och med vilka hon vill få det jobbet gjort är fortsatt höljt i dunkel.

Ingen vågmästarroll

Det nya var att hon slog fast att C inte kommer släppa fram en regering som ökar utsläppen. Ett sätt att kritisera Tidöpartierna och hålla dörren mot SD igenbommad med sakpolitiska argument. Den stängda dörren innebär samtidigt att partiet svårligen kan återta sin vågmästarroll eftersom en sådan kräver att man håller öppet åt båda håll.

Hatt verkar redan nu trött på regeringsfrågan. Men hon utlovar ett tydligare besked i god tid före valet. Och som spelplanen ser ut idag lutar det åt att C intar positionen som liberalt högerankare i ett samarbete med en eventuell S-ledd regering. Ett alternativ är att inte peka ut någon statsministerkandidat alls och hoppas på en ny spelplan efter valet. Men det är svårt – i alla fall för den som vill slippa förföljas av regeringsfrågan till valdagen.