Speciella glasögon har använts i forskningen. Foto: SVT

Det vi inte ser köper vi inte

Uppdaterad
Publicerad

Ett ny undersökning, där man följt kundernas ögonrörelser, avslöjar vad vi egentligen ser i butikerna när vi ska handla och hur vi fattar våra inköpsbeslut.

– De flesta tycker inte det är jätteroligt att veckohandla till exempel, så då är det på med autopiloten, in och handla det vi ska handla och sedan hem igen och fortsätta med det vi håller på med.

Det är de här snabba beslutsprocesserna som Erik Wästlund, lektor i psykologi vid Karlstads universitet, och hans kollegor forskar på för att ta reda på hur vi letar och hur vi får syn på det vi vill köpa.

– Hjärnan är en latmask när det kommer till informationsbearbetning. När vi kommer in i en butik som den här så är det ju tusentals budskap som vi bombarderas med. Skulle vi ta till oss all den information som finns i butiken så skulle vi få hålla på precis hur länge som helst, så istället så använder vi oss av genvägar för att tolka omvärden och komma fram till vart är det vi ska gå egentligen och vilken produkt där är det vi ska välja, säger Erik Westlund.

Ögonen letar kända märken

I forskningen har man använt speciella glasögon som kunderna fått ha på sig och som filmat och registrerat ögonrörelserna.

På så sätt har man kunnat studera hur informationsinhämtningen verkligen ser ut. Och där har man konstatera att om man exempelvis är ute efter müsli, så letar ögonen först efter världens kanske mest kända cornflakes-paket, för att på så sätt hitta avdelningen för flingor.

– Så du hittar cornflakesen och sen kommer du att börja identifiera var müslin finns och så kommer du att börja leta där. Och om det nu är så att du letar efter den produkt som du alltid köper, då är det ju ett sökprojekt – du kommer att leta bara efter den sortens müsli, så de flesta av förpackningarna runt omkring kommer du inte att ha sett över huvud taget när du går därifrån.

Vi förväntar oss också att dyrare och mer exklusiva varor står högst upp på hyllorna, medan de billigare står längst ned.

– I en av våra studier så bytte vi plats på den övre och den undre hyllan och det vi ser då är att folk fortfarande börjar leta där de tror att varan ska finnas, men sen kommer de att hitta rätt till slut.

– Det som ur konsumentens perspektiv är det sämsta som kan hända är att den specifika vara som man letar efter, hamnat i fel kategori, för då kommer vi aldrig att hitta den någon annan stans.

Handlarna placerar varorna strategiskt

Och självklart är kunskaper om våra köpbeteenden sedan länge kända av handlarna, som därför placerar skyltar och varor, så att vi ska köpa mer av vissa produkter.

– Handlare placerar ju varor utifrån hur de vill att försäljningen ska ske också. I mittsegmentet av en hylla har vi också i allmänhet storsäljare och där tycker förstås också handlare om att sälja de varor som de vill premiera, säger Erik Wästlund.

– Det som på många sätt har varit mest överraskande med den här forskningen som vi bedriver, det är hur otroligt snabba beslut vi fattar i butiken och hur nöjda vi faktiskt är med de här besluten, trots att vi har sett väldigt få av de alternativen vi väljer emellan.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.