”Det finns ett uppdämt behov av snabb kontakt”, säger Jonas Bergstedt, moderator för en Facebookgrupp för diabetiker. Foto: Nader SehediVisa alla (3)
Visa alla (3)

Diabetiker byter mediciner på Facebook – utan kontroll från sjukvården

Uppdaterad
Publicerad

Många diabetiker byter och skänker bort insulin och nålar i slutna grupper på Facebook. Byteshandeln sker utan kontroll från sjukvården och utvecklas ibland till försäljning.
– Det kan leda till allvarliga konsekvenser, säger David Nathanson, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

”Någon som har Levemir att låna ut? Apoteket har inte öppet” skriver en kvinna i en stor svensk Facebookgrupp för diabetiker.

Levemir är en viss typ av insulin, som diabetiker behöver för att överleva, och det tar inte lång tid innan kvinnan får flera svar på sin fråga.

”Om du inte får tag på Levemiret och det krisar så har jag Tresiba, om det hjälper dig,” skriver en person, som erbjuder kvinnan en annan typ av insulin.

Det har vuxit fram en andrahandsmarknad för medicin och hjälpmedel på sociala medier. På bilden syns en spruta med insulin och socker i en sked. Foto: Pixabay/Skärmdump Facebook

I en annan grupp efterlyser en man diabeteshjälpmedel.

”Jag har åkt ifrån alla mina diabetestillbehör. Är det någon i Stockholmsområdet som har?”

Efter bara några minuter får han flera erbjudanden. En handfull personer i gruppen säger att de kan hjälpa honom och mötas upp för att ge honom det han behöver.

Vuxit fram en andrahandsmarknad

Det här är en vanlig syn i flera grupper för diabetiker på Facebook. Jonas Bergstedt, som är administratör för en av de största Facebookgrupperna för diabetiker och ledamot i Diabetesförbundet, menar att det vuxit fram en andrahandsmarknad för medicin och hjälpmedel på sociala medier.

Han tror att den har pågått i flera år.

– Men de senaste två åren har det eskalerat. Jag ser dagligen att folk frågar om hjälpmedel eller medicin, säger han.

Han är orolig över utvecklingen och att byteshandeln sker utan kontroll från sjukvården.

– De befintliga systemen för hur man får medicin och hjälpmedel urholkas. Vi är medvetna om att det finns en svart marknad för insulin som vi inte vill gynna, därför plockar vi bort inlägg som vi tycker är olämpliga, men det går inte att kontrollera vad folk skriver till varandra privat, säger Jonas Bergstedt.

Otillgängliga system

Han tror att marknaden har vuxit fram av två anledningar: Okunskap och att befintliga system inte fungerar.

– Många tänker nog inte på att det inte går att vara helt säker på att insulinet har hanterats på rätt sätt och delar du ut till någon annan vet du inte var det hamnar.

Han tror också att många diabetiker upplever att nuvarande system, där hjälpmedlen måste beställas med lång framförhållning från företagen som tillhandahåller dem, inte är tillräckligt effektiva.

Tolkar reglerna olika

Jonas Bergstedt menar dock att det egentligen inte är företagen som är problemet – utan regionerna som är flaskhalsen eftersom de tolkar reglerna för upphandling med medicinskt hjälpmedel olika.

– Det betyder att beroende på var du bor i landet så får du olika hjälpmedel. I längden så blir det en klassfråga eftersom de som bor i ”fel” region måste köpa sina hjälpmedel direkt från tillverkaren, men långt i från alla har den möjligheten.

Skillnaderna mellan regionerna skapar en marknad för insulinet och hjälpmedlen.

– Olikheter inom vården skapar möjligheter för den som är villig att betala, vilket är tråkigt. Vi skulle helst se att det var samma villkor för alla i hela landet och en central upphandling istället för att alla regioner fick bestämma och tolka riktlinjerna själva, säger Jonas Bergstedt.

Sjukvården: ”Inget vi rekommenderar”

David Nathanson är överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och ordförande i läkarnas specialistförening Svensk Förening för Diabetologi. I nuläget tycker han inte att fenomenet att byta medicin genom sociala kanaler är ett jätteproblem, däremot avråder han ifrån det.

– Jag har en viss förståelse till att det finns när det gäller byteshandel med sensorer och hjälpmedel för att mäta vävnadssocker. Men jag avråder bestämt från att byta insulin med varandra, säger han och fortsätter:

– Det kan leda till allvarliga konsekvenser. Bara för att det är insulin betyder det inte att det är samma typ av läkemedel.

Susanne Negga, diabetessjuksköterska på Akademiska sjukhuset i Uppsala, säger att sjukvården vet att byteshandeln och försäljningen mellan patienter existerar, men att det är svårt att stoppa.

– Våra patienter pratar inte så mycket om det eftersom att det inte är något som vi rekommenderar.

Varför inte?

– Det innebär en enormt stor risk. Du vet inte om den du får insulinet eller hjälpmedlen av har hanterat det på rätt sätt eller om det har manipulerats, säger Susanne Negga.

Är byteshandeln diabetikerna eller vårdens fel?

– De är fel åt båda hållen. I den bästa av världar skulle alla få de hjälpmedel som de vill, men sjukvården måste ha och följa de riktlinjer för vilka som ska få medicin och hjälpmedel.

Diabetes är ett samlingsnamn för flera kroniska sjukdomar som alla ger för mycket socker i blodet. De vanligaste är typ 1 och typ 2, men också graviditetsdiabetes.

Typ 1-diabetes är delvis en ärftlig sjukdom och utvecklas ofta när man är barn eller i tonåren. Typ 2-diabetes är kommer oftast i vuxen ålder.

Diabetes kallades tidigare för sockersjuka eftersom nivån av socker i blodet är förhöjd.

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin helt och du får då för mycket socker i blodet. Vi typ 2-diabetes är insulinproduktionen försvagad.

Källa: Vårdguiden

FGM – Flash glucose monitoring

En sensor placeras på huden, vanligtvis överarmen. I sensorn finns en tunn slang som sticker in ca 5 mm i huden. Där mäts blodsockret var femte minut och värdena lagras i sensorn. I Sverige finns enbart ett FGM-system godkänt, Abbotts Freestyle Libre. FGM kräver att användaren själv aktivt skannar sensorn.

CGM – Continuous glucose monitoring

Även här placeras en sensor på huden på magen. I sensorn finns en tunn slang som sticker in i huden. Det finns också sensorer som injiceras under huden och byts efter 180 dagar. Blodsockret mäts kontinuerligt och skickas automatiskt till den separata avläsaren eller en smart mobiltelefon.

Insulinpump

En insulinpump har en reservoar med insulin. Från pumpen går en slang in i kroppen, vanligtvis någonstans på buken. Insulinet pumpas in i en jämn ström. På pumpen kan olika inställningar göras för att styra hastigheten, samt ge bolus- och basaldoser med insulin. Pumpen kräver att man mäter blodsockret, via traditionellt stick i fingret, eller med FGM/CGM, och anpassar pumpens hastighet efter värdena. I Sverige finns ett flertal olika insulinpumpar godkända, även några utan separat slang. Där sitter pumpen direkt på huden i stället med en tunn kanyl in i kroppen.

Källa: Allt om diabetes/ Dagens medicin/ Dagens diabetes

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer