Djurplågare har ofta begått flera brott

Publicerad
Fallet med grovt djurplågeri av kaniner i Stockholm har väckt starka och upprörda känslor. Den här typen av brott hör inte till de vanligaste, men i vissa grupper av grova våldsbrottslingar kan de vara tämligen vanligt förekommande, säger Eva-Marie Laurén, rättspsykiater och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

– Man ställer till exempel frågor om djurplågeri när man gör en skattning för psykopati på en person. Ofta förekommer djurplågeri parallellt med andra brott och med beteendestörningar. Djurplågeriet är en del av en större bild med kriminell mångfald, säger hon.

Att ge sig på dem som är svagare än man själv ingår i den bilden, det kan handla om såväl mobbning som djurplågeri.

Annan brottslighet vanlig
Att man döms för enbart djurplågeri som de fyra unga männen i Stockholm är också ganska ovanligt, enligt Eva-Marie Laurén. De som plågar djur brukar också ha annan kriminell belastning och ofta upptäcks djurplågeriet i samband med annan brottslighet.

Tre av de unga män som i dag dömdes i Stockholm fick mellan två och fyra månaders fängelse och en fjärde fick dagsböter. Att de dömdes till fängelse är också ganska ovanligt enligt Eva-Marie Laurén.

– Det är låga straffsatser för den här typen av brott.

Hon tror inte att fängelsedomarna har någon avskräckande effekt.
– De som ägnar sig åt sådant här tänker inte så.

Oftast unga män
Det är nästan alltid i tonåren som de första tendenserna till avvikande beteende börjar märkas, att någon är ”på glid”.

– Man ser det på att de trotsar regler och bryter mot normer. De som plågar djur är nästan alltid tonårspojkar och unga män, därifrån går de sedan vidare mot grövre brottslighet.

Ärftlighet spelar en roll, säger Eva-Marie Laurén. Om föräldrarna har psykopatiska drag är risken större att barnen också visar sådana drag.

– Särskilt finns en koppling mellan fäder och söner. Pojkar utvecklar det här beteendet i högre grad än flickor. Man kan se psykopatiska drag hos vuxna kvinnor som är grovt kriminella, men mer sällan hos flickor.

Måste upptäckas tidigt
För att upptäcka de pojkar som är i riskzonen att utveckla krimnalitet har skolan ett stort ansvar, menar hon. Skolan måste försöka identifiera de här individerna så tidigt som möjligt.

I rätt miljö kan en person med psykopatiska drag lära sig att ”frisera” sitt beteende, säger hon. Men den som har utvecklat full psykopati kan inte helt och hållet bli av med den.

-Den sitter kvar hela livet.

Att hitta någon dokumentation över hur vanligt det är plåga djur är svårt. Eva-Marie Laurén säger sig inte ha sett någon sådan statistik, inte heller den pressansvarige på Djurens Rätt eller Jordbruksverkets djurskyddschef Björn Dahlén.

Inte samma kontroller
– Det är ytterst ovanligt att man åker fast för den här typen av brott, säger Björn Dahlén. Det är en brottslighet som inte går att övervaka. Det görs inte samma regelmässiga kontroller när det gäller sällskapsdjur som för andra djur. Anmälningar om djurplågeri handlar oftast om vanvård.

Däremot har länsstyrelserna rätt att göra kontroller även hos privatpersoner som har sällskapsdjur om de har fått in en anmälan om misstänkt djurplågeri.

– Det behövs inte något beslut om husrannsakan, det räcker med misstanken. Djurskyddsinspektörer kan också göra kontroller på eget initiativ, om de observerat något misstänkt.

Bra markering
Björn Dahlén säger, liksom Eva-Marie Laurén, att det är ovanligt att fängelse döms ut för djurplågeri.

-Maxstraffet är två år, men jag har aldrig hört talas om att någon fått det. Jag tycker ändå att de domar som föll i dag är en väldigt bra markering.

Maria Holmin

Fakta: Psykopati

Visa

Psykopati är en personlighetsstörning som kännetecknas av brist på medkänsla och empati, frånvaro av skuldkänslor och svårighet att inordna sig under samhällets regler och normer. Tecken på psykopati kan upptäckas redan i tidig barndom.

NE, Wikipedia

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer