Inrikes

Om godset är märkt med den här typen av dna framträder en färg som talar om vilken leverantör som tillverkat det. Foto: SVT & TT

Dna-märkning av ägodelar minskar risken för inbrott

Uppdaterad
Publicerad

Genom att märka sina ägodelar med så kallat märk-dna minskar risken för att drabbas av inbrott. Det visar utvärderingen av ett projekt med dna-märkning i tre bostadsområden i Stockholmsområdet.

Ulf Malmqvist är polis och projektledare för det så kallade Märkprojektet. Vi träffar honom och hans kollega Björn Wallgren i Stocksund i Danderyds kommun som är ett av tre bostadsområden som under ett år ingått i ett försöksprojekt att minska antalet inbrott med hjälp av dna-märkning. De övriga är Sticklinge på Lidingö och Fornudden i Tyresö. Projektet bekostas av några försäkringsbolag och har nyligen utvärderats av Malmö Högskola.

– Utvärderingen visar att inbrotten har minskat med mellan 25 och 50 procent i de områden där försöket har pågått. Det dämpar risken för inbrott som ingen annan metod klarar av, säger Ulf Malmqvist.

Märk-DNA kan förebygga och lösa brott

De sammanlagt 1.500 hushåll som ingår i projektet har utrustats med så kallat märk-DNA, en vätska som kan penslas på de ägodelar man är rädd om. Vätskan innehåller ett unikt dna som gör att sakerna, om de stjäls och återfinns, kan spåras tillbaka till den som blivit bestulen. Märkningen gör det också möjligt att kunna koppla en gärningsman till stölden och klara upp brottet.

– Alla poliser i Stockholms län har en UV-lampa som de kan lysa med på misstänkt stöldgods, berättar Ulf Malmqvist medan han demonstrerar hur det fungerar.

– Om godset är märkt med den här typen av dna framträder en färg som talar om vilken leverantör som tillverkat det. Polisen skickar ett prov på dna:et till NFC (Nationellt forensiskt center, före detta SKL, Sveriges kriminaltekniska laboratorium), som kan identifiera leverantören och via den får reda på vem som märkt upp godset. Har denne polisanmält ett inbrott kan vi koppla godset till det och återföra det till dess rätta ägare och knyta den vi ertappat med godset till brottet.

Framför allt brottsförebyggande

Längs med en av huvudgatorna i Stocksund har polisen satt upp skyltar som talar om att villaägarna i kvareren har märkt sina ägodelar med märk-dna. På villornas brevlådor, fönster och dörrar sitter det också dekaler.

– Tanken är att dekalerna som varnar för att ägodelarna i bostaden är dna-märkta ska avhålla potentiella tjuvar från att bryta sig in, eftersom ägodelarna genom märkningen är lättare att spåra och därigenom förhoppningsvis mindre stöldbegärliga, berättar Björn Wallgren som jobbar som polis i Danderyd och Täby och som är ansvarig för projektet i Stocksund.

– Projektet har pågått mellan 1 mars 2014 och sista februari 2015. Under den tiden har det varit åtta inbrott i området som ingår i projektet. Det ska jämföras med att de under de föregående fyra åren varit i snitt 34 inbrott om året här, säger han.

Hur kan man veta att det är just dna-märkningen som har lett till att inbrotten minskat i de områden som ingår i märkprojektet?

– Vi kan inte, ur ett riktigt forskarperspektiv, säga att det är enbart dna-märkningen som är orsaken. Men som polis kan jag säga att vi har provat det i de här områdena och vi får den här effekten. Tittar vi i kommunerna och i landet i övrigt ökar inbrotten, men i de områden där vi har provat märk-dna går inbrotten ner, säger Ulf Malmqvist.

Den här typen av brottsförebyggande åtgärder, liksom exempelvis kameraövervakning på vissa brottsutsatta ställen, får också kritik. Man menar att man bara flyttar problemet någon annanstans, vad säger du om det?

– Vi ser inte att vi flyttar problemet utan att vi förhindrar inbrott i de områden vi har gjort det här försöket, säger Ulf Malmqvist.

Fakta: Situationell brottsprevention

Tillfället gör tjuven brukar man säga. Det innebär att det går att förhindra eller åtminstone försvåra att brott begås om man identifierar de tillfällen eller de situationer där brott begås och genom olika åtgärder tar bort dem. Det menar i alla fall de kriminologer som arbetar om det forskar om det brottsförebyggande arbete som kallas ”situationell brottsprevention”.

Situtionell brottsprevention är temat på årets upplaga av den stora kriminologkonferens (The Stockholm Criminology Symposium) som arrangeras av BRÅ och äger rum i Stockholm den 8-9 juni. Årets pristagare av The Stockholm Prize in Criminology, professor Ronald V. Clarke, Rutgers University och Patricia Mayhew som tidigare arbetat vid det brittiska inrikesdepartementet belönas för sin banbrytande forskning på området. Enligt prismotiveringen har de har bidragit till en förändring av brottsförebyggande strategier över hela världen och satt fokus på vad som kännetecknar de situationer där brott ofta begås.

Att identifiera situationer och ta bort tillfällen kan bland annat innebära att man ser till att gångvägar och parkeringsplatser blir ordentligt belysta så att en potentiella brottslingar avhåller sig från att begå brott på grund av att risken att upptäckas är större på en plats med bra belysning än en som är dåligt upplyst. Det kan också handla om att planera och bygga bostäder och bostadsområden med öppna ytor och utan skymmande prång eller buskage. Grannsamverkan är ett annat exempel på situationell brottsprevention liksom att stöldskyddsmärkning av ägodelar, till exempel genom märk-DNA.

Till skillnad från social brottsprevention som handlar om mer långsiktiga åtgärder, till exempel insatser för barn och ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet eller att förändra kriminella beteenden, innebär alltså situationell brottsprevention att man med mer eller mindre enkla och konkreta åtgärder försöker förhindra eller försvåra för människor att begå brott.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.