Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Varför skiljer sig Sverige från våra grannländer? Här svarar Manne Gerell på tre frågor om de höga antalet dödsskjutningar. Foto: Johan Nilsson/Fredrik Sandberg/TT

Dödsskjutningar i Sverige når nya högstanivåer

Uppdaterad
Publicerad

De senaste åren har antalet dödsskjutningar i Sverige legat på en relativt jämn frekvens. Men 2022 ser statistiken över det dödliga skjutvapenvåldet ut att nå en ny högstanivå.

– I år ser vi en massiv ökning och ett väldigt blodigt år, säger Manne Gerell, docent i kriminologi.

2022 ser ut att bli det blodigaste året sedan mätningarna av det dödliga skjutvapenvåldet påbörjades i Sverige. Från årsskiftet och fram till dagens datum har 60 dödskjutningar inträffat i landet, enligt polisens statistik.

Det kan jämföras med 2020 då siffran nådde 47 dödsskjutningar. Övriga år i närtid har siffran legat omkring 45.

– Det är extremt högt och det är en väldigt stor ökning som vi har sett jämfört med de senast åren. Den här ökningen drivs också av att en större andel av de som blir skjutna dör numera. Färre blir skadade, fler dör, säger Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet.

Sverige sticker tydligt ut jämfört med de nordiska grannländerna, både vad gäller antalet skjutningar och den ökande trenden.

– I år ser vi en massiv ökning och ett väldigt blodigt år. Kontentan är att man inte vill bli som Sverige, säger Manne Gerell.

”Morden har blivit lite mer välplanerade”

Enligt honom är det inte helt klarlagt vad som ligger bakom utvecklingen. Men i en majoritet av fallen inträffar dödsskjutningarna inom ramen för kriminella miljöer och kretsar. En hypotes är att polisens stora tillslag mot kriminella nätverk, med hjälp av krypterade appar, kan ha skapat obalanser och maktvakuum.

Även stora narkotikabeslag kan bidra till ökade konflikter och skulder som kan leda till våld.

– Vi kan konstatera att det numera har blivit vanligare att man har fler än en person som skjuter och att man skjuter fler skott. Allmänt ser det ut som att morden har blivit lite mer välplanerade och väl genomförda, och det driver upp dödssiffran, säger Manne Gerell och fortsätter:

– En trend vi har sett över ganska lång tid är att vi får både yngre offer och skyttar i de här konflikterna. Numer är det ofta tonåringar som skjuter andra tonåringar.

”Påverkar hela samhället”

Forskning visar att även de samhälleliga konsekvenserna ökar i takt med våldsutvecklingen, säger Manne Gerell.

– De här höga nivåerna av gängvåld vi har nu påverkar hela samhället. Det präglar samhällsdebatten, de som bor i de bostadsområden där det skjuts mycket blir rädda och flyttar, det påverkar fastihgetspriserna. Och det kan också påverka mental hälsa och skolbetyg för barn som växer upp under de förhållandena.

Fakta: Skjutvapenvåld i Norden

Statistiken nedan avser de tre senaste åren. Årets siffror gäller till och med den 7 december. Varken Norge eller Finland för nationell statistik över skottlossningar eller skottskadade. I Danmarks fall gäller antalet skottlossningar och skadade till och med den 30 september.

Sverige

Fall av dödligt våld: –/113/124

Dödsskjutningar: 60/45/47

Skottskadade: 100/115/119

Skottlossningar: 370/335/349

Danmark

Fall av dödligt våld: – (2022)/35 (2021)/37 (2020)

Dödsskjutningar: 4/9/–

Skottskadade: 24/27/49

Skottlossningar: 12/33/49

Finland

Fall av dödligt våld: –/86/83

Dödsskjutningar: 2/1/2

Norge

Dödligt våld: 23/29/29

Dödsskjutningar: 4/9/1

Källor: TT/Polisen i Sverige, Norge, Finland och Danmark, Brå, Statistikcentralen (Finland), Danmarks Statistik, Ritzau

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.