Lena Egelin, chef för Solna tingsrätt, varnar för ökade väntetider. Foto: Henrik Montgomery/TT/Rebecka Mårtensson/SVT

Domstolschefer varnar för längre väntetider – efter polissatsning

Publicerad

De senaste stora satsningarna på fler poliser för att förhindra brott riskerar att skapa proppar i rättskedjan när domstolarnas resurser inte räcker till. Det varnar flera domstolschefer för. Längre väntetider för ärenden som inte är akuta är något Solna tingsrätt ser redan i dag.
– Förut satt proppen hos polisen men nu sitter den hos oss, säger Lena Egelin, chef för Solna tingsrätt.

Martin Holmgren, generaldirektör på Domstolsverket, är bekymrad över utveckligen.

– Domstolarnas ekonomi är väldigt ansträngd. Det finns egentligen inga marginaler. Och det beror på att domstolarna har utnyttjat sin budget fullt ut och det beror på måltillströmning, säger han.

Flera tingsrätter har varnat för att brist på pengar riskerar att hämma effekten av de senaste stora satsningarna på polisen. Oron är att domstolarna inte kommer att kunna hantera det ökade inflödet av mål när polisens kapacitet ökar. 

”Drabbar brottsoffer, åtalade och bevisföring”

I en debattartikel i DN skrev företrädare för fyra tingsrätter att de förutser undanträngningseffekter av de mål som inte är akuta, det vill säga tvistemål och mål för mindre allvarliga brott.  

– Det är olyckligt för alla inblandade, både brottsoffer och de åtalade, men också beklagligt när det gäller kvaliteten på bevisföringen. Man kan inte komma ihåg en händelse om det går ett halvår till rättegång, säger Lena Egelin chef för Solna tingsrätt.   

Solna tingsrätt märker redan av att en ökad tillströmning av mål gör att handläggningstiderna till tvistemål och brottsmål blivit markant längre.

– Förut satt proppen hos polisen men nu sitter den hos oss, säger Lena Egelin, chef för Solna tingsrätt.

Riksrevisionen: regeringen ser inte hela rättskedjans behov

I januariavtalet och i de politiska diskussionerna kring säkerhet och trygghet har antal poliser varit i fokus, så också när det gäller budget. Till 2024 har regeringen lovat 10 000 fler poliser, men redan förra årets budget innehöll stora ökningar av anslagen till polisen.

I sin senaste rapport, som granskar styrningen av rättskedjan, kommer Riksrevisionen fram till att regeringen och justitiedepartementet tar liten hänsyn till hela rättskedjans behov. Riksrevisionen menar att satsningarna på polisen stuckit iväg jämfört med satsningar på andra rättsvårdande myndigheter. 

Ska spara en halv procent 

Ytterligare ett skäl till den ekonomiska situation som domstolarna beskriver som svår är att antal mål ökade mycket mer än Sveriges domstolar hade räknat med och därför hade de inte begärt tillräckligt med medel. Det har lett till delade besparingskrav på domstolarna med en halv procent av budgeten för år 2019. Framåt har de begärt en ramökning på 650 miljoner för 2020-2022. 

– Det finns så klart ett begränsat utrymme i statsbudgeten. Om vi även fortsättningsvis inte kan få de medel domstolarna behöver är det viktigt att se över effektiviseringsåtgärder och titta på domstolarnas uppgifter, hur många de ska vara i landet exempelvis, säger Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren.

Justitieminister Morgan Johanssons pressekreterare Natalie Sial skriver till SVT att regeringen välkomnar riksrevisionens granskning och ska återkomma med åtgärder. Hon skriver också  att regeringen är väl medveten om att belastningen på hela rättväsendet ökat och att resurstilldelningen för 2020 nu håller på att förhandlas mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer