Anders Boman, enhetschef för nationella prov på skolverket, menar att det är svårt att testa läsförståelse om man läser upp texten. Sofia Lööf tycker inte att det är rättvist. Foto: SVT

Dyslexiförbundet: Skolverket diskriminerar elever med dyslexi

Uppdaterad
Publicerad

Dyslexiförbundet och Talesrättsfonden lämnar in en stämningsansökan mot tre kommuner, skriver de i ett pressmeddelande på fredagen. Detta för att kommunerna ska ha diskriminerat mot barn med dyslexi på nationella provet.

Ansökan om stämning lämnas in under fredagen, och gäller kommunerna Huddinge, Malmö och Örebro.

Dyslexiförbundet menar att barn med dyslexi har diskriminerats i skolan och yrkar på skadestånd. Det handlar framförallt om att de inte fått använda hjälpmedel på de nationella proven. Det handlar om elever i årskurs 3 och 6.

– Vi har drivit frågan i många år men det har inte hänt någonting. Man måste ha sina hjälpmedel för att kunna visa sina kunskaper, säger Bengt-Erik Johansson, förbundsordförande Dyslexiförbundet.

Handlar om nationella proven

Enligt Bengt-Erik Johansson har några elever inte fått göra prov i läsförståelse i varken engelska eller svenska alls på grund av sin dyslexi. Andra ska inte ha fått använda hjälpmedel som ger dem lika möjligheter som andra elever att läsa provets texter.

– Elever och föräldrar hör av sig och är frustrerade. Eleverna har ångest och tycker att det är jättejobbigt att deras hjälpmedel tas ifrån dem, säger Bengt-Erik Johansson.

Han menar att Skolverket inte ger skolor möjlighet att fullfölja sina skyldigheter när det häller just diskriminering.

Det vanligaste hjälpmedlet är att elever med dyslexi kan få texten uppläst.

Blir stressade

Saga Lööf har precis börjat årskurs 7, och är en av de elever med dyslexi som skrev nationalla provet i årskurs 6. Och nu är hon med och lämnar in stämningsansökan.

– Det känns som att vi inte får visa vad vi kan. Jag vill inte att andra ska behöva känna likadant som jag gjort. Jag blev stressad och fick ångest.

Samtidigt som hon är glad att de nu försöker göra något åt saken, har hon blandade känslor kring det.

– Det känns bra om jag kan hjälpa andra, men dåligt att det här ska krävas.

Saga Lööf tror att det skulle underlätta mycket om hon fick texten uppläst.

  – Jag ser bara bokstäver och ord, men när jag hör så förstår jag. Att få hjälpmedel ifråntagna är som att försöka spela tennis med ett pingisrack.

Läsförståelse blir hörförståelse

Skolverkets enhetschef för Nationella prov Anders Boman menar att man kan anpassa alla nationella prov, men att just de som görs i årskurs 3 och 6 är svårare.

– Då ska det provas att läsa med flyt och avkoda text. Och då menar vi att det inte går att pröva om man läser upp texten för eleverna, säger han.

Anders Boman menar att om man läser upp texten så är det inte längre läsförståelse, utan hörförståelse.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer