Utbildningsminster Gustav Fridolin och Liberalernas Jan Björklund i SVT-debatten om skolans framtid. Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Faktakollen reder ut påståenden från SVT:s skoldebatt

Publicerad

På torsdagskvällen möttes ärkerivalerna i skolfrågan, Gustav Fridolin (MP) och Jan Björklund (L), i SVT:s debatt om just den svenska skolan. Faktakollen har tittat närmare på några av påståendena från ämnesdebatten i Borlänge.

Det råder akut brist på behöriga lärare i Sverige, och läraryrket har länge haft problem med för få sökande till högskoleutbildningen. Enligt Skolverket utbildas minst 5 000 för få lärare per år.

När utbildningsminister Gustav Fridolin och Jan Björklund möttes i SVT-studion blev en het debatt där lärarbristen stod i fokus, som kantades av både samförstånd och utrop från Björklund om att Fridolin ”tramsar”.

Faktakollen listar och reder nedan ut påståenden partiföreträdarna kom med under skoldebatten.

Gustav Fridolin

Påstående: ”Du vill lägga ner lärarutbildningar i Dalarna [...] Man kan inte stå här och konstatera hur stor lärarbristen är och sen säga att då ska vi lägga ner lärarutbildningar här.”

Det är felaktigt. Jan Björklund och Liberalerna går inte till val på att skrota alla lärarutbildningar i Dalarna. Däremot vill partiet lägga ner ämneslärarutbildningar på flera mindre utbildningsorter och centralisera dessa till färre orter och större lärosäten. Men om det gäller just Högskolan Dalarna är inte uttalat. Alliansen vill dock initiera en nationell granskning av kvalitén på lärarutbildningarna.

– De som inte håller måttet ska läggas ner, sa Jan Björklund själv under debatten.

Liberalerna menar att mindre lärosäten ”har svårt att erbjuda inriktningar i skolämnen där det råder brist på lärare, t.ex. kemi och fysik” och att ett större lärosäte kan erbjuda fler ämnen. Man vill omfördela 2 600 platser till de högst rankade och största universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Påstående: ”Du skär ner 50 miljoner på utbildningar i Dalarna och säger att ämnesutbildningen i Dalarna ska läggas ner.”

Nja. Här får vi ta en sak i taget. Första delen i påståendet stämmer, även om Liberalerna troligtvis inte skulle hålla med om att de ”skär ner” på utbildningar. I Liberalernas budgetmotion för 2018 redogör partiet för hur mycket man vill lägga på utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Jämfört med regeringen rör det sig om 51 miljoner kronor mindre på just Högskolan Dalarna: 37 miljoner mindre på utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive 14 miljoner på forskning och utbildning på forskarnivå.

Men när det kommer till ämnesutbildningarna i just Dalarna är det, som tidigare konstaterat, inte säkert att dessa kommer att tas bort om Liberalerna får sin vilja igenom. I nuläget går det därför inte, att som Gustav Fridolin gör, tvärsäkert slå fast det.

Hanna Hessling, pressekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin, kommenterar i ett mejl till Faktakollen:

”Det står tydligt i deras budgetmotion att de vill centralisera till de sex största lärosätena. De räknar till och med upp de som de vill centralisera till. Högskolan Dalarna är inte en av dem.”

Gustav Fridolin (MP) och Jan Björklund (L) möttes i SVT:s debatt om skolan. Foto: SVT

Jan Björklund

Påstående: När man bygger ut lärarutbildningen nu med det här svaga söktrycket kommer ännu fler komma in som har svårt att klara studierna. Elever, studenter från gymnasiet, som själva har de allra lägsta betygen, ska bli framtidens lärare.

Det är mycket riktigt ett problem att för få utbildas till lärare. Enligt Skolverkets beräkningar måste ungefär en fjärdedel av eleverna som går ut gymnasiet börja på lärarutbildningen varje år fram till 2031 för att lärarbristen ska upphöra. Lärarprogrammet har också flest avhoppare. I snitt hoppar 35 procent av utbildningen.

Lärarutbildningen har byggts ut under en längre tid, men intresset för de flesta utbildningarna har inte ökat i den takt som behoven kräver, enligt Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Myndigheten gör samma bedömning som Jan Björklund och skriver i en rapport från i fjol att ”i stort sett alla behöriga antas och att studenter med låga poäng från högskoleprovet och låga betyg från gymnasieskolan antas”. Men det är bara delvis sant.

– Det är en sanning med modifikation, det är helt sant för ämneslärarutbildningen men inte när det gäller förskollärarutbildningen. Där tar man sig igenom utbildningen, nästan oberoende från vilka betyg man hade från gymnasiet. Det är också den utbildningen med högst söktryck till sina utbildningar, säger Fredrik Svensson, analytiker på UKÄ.

Orättvis bild

De allra flesta som hoppar av är eleverna med lägst betyg, de som har E, alltså godkänt, i snitt från gymnasiet. Merparten avhopp sker hos ämneslärare, det vill säga högstadie- och gymnasieutbildningen. Fler än 50 procent av de med lägst gymnasiebetyg avslutar studierna inom ett år.

Björklunds påstående om att framtidens lärare är de med sämst betyg är därför hårddraget. Bland de som börjar läsa till lärare finns också de med väldigt bra betyg från gymnasiet. Dessa elever kommer med största sannolikhet inte heller hoppa av programmen. Gruppen lärarstudenter kännetecknas snarare av stor spridning i betygen de har från gymnasieskolan.

Har du någon fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Källor:

  • Intervju, Fredrik Svensson, analytiker på UKÄ
  • Intervju, Carina Hellgren, biträdande avdelningschef för analys vid Universitets- och högskolerådet
  • Telefon och mejlsvar, Hanna Hessling, pressekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin
  • Intervju och mejlsvar, Adam Alfredsson, pressekreterare i Jan Björklunds stab
  • Intervju, Monica Lundin, lokalpolitiker Liberalerna Borlänge
  • SCB
  • Skolverket
  • Liberalernas budgetmotion för 2018
  • Lärarstudenternas gymnasiebetyg, avhopp och studieprestation, rapport UKÄ (2017-01-23)

Några siffror om lärarbristen

Visa
  • Under höstterminen 2018 har fler blivit antagna till lärarutbildningarna, drygt 2,5 procent fler jämfört med vårterminen.
  • Antalet antagna ökar till alla lärare- och förskollärarutbildningar förutom ämneslärare och specialpedagoger. Samtidigt har drygt fem procent färre ansökt till en lärarutbildning.
  • Det kommer att krävas 23 700 nybörjare på lärarutbildningen varje år för att täcka examinationsbehovet av lärare fram till 2031.
  • Ungefär en fjärdedel av eleverna som går ut gymnasiet skulle alltså behöva börja på lärarutbildningen varje år fram till dess.
  • 40 000 utbildade lärare arbetar inte inom skolväsendet.
  • I SCB:s undersökning ”Lärare utanför yrket” svarar nästan 7 av 10 tillfrågade att de slutade som lärare på grund av den dåliga arbetsmiljön.

Källa: Skolverket, SCB och Universitetskanslersämbetet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Faktakollen

Mer i ämnet