I dagsläget är det svårt att säga om de anlagda skolbränderna ökar eller inte. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Delvis sant att anlagda skolbränder ökat – men varför är oklart

Publicerad

Att antalet anlagda skolbränder har ökat de senaste två åren stämmer, om man bara ser till statistik från MSB. Men myndigheten varnar för att jämföra över tid – inrapporteringssystemet har gjorts om och man vet inte hur stor den verkliga ökningen är. SVT:s Faktakollen reder ut.

Påstående: ”Antalet anlagda skolbränder i Sverige har ökat med 47 procent på två år, och är det högsta sedan 2008”. (Brandskyddsföreningen, pressmeddelande, 20 augusti)

Detta är en av tre faktakollar om skolbränder. De andra två hittar du här och här.

Varje år inträffar hundratals skolbränder i Sverige. Statistiken, som kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), bygger på antalet insatser som rapporterats in till myndigheten från de kommunala räddningstjänsterna. Då mindre bränder, exempelvis i en papperskorg på en toalett, ibland släcks utan att räddningstjänsten larmas finns det även ett mörkertal.

Från 2005 och några år framåt var det en topp i statistiken över antal rapporterade insatser till bränder i skolmiljö, alltså brand i en skolbyggnad eller någonstans utomhus på skolområdet.

Under 2008 noterades det högsta antalet räddningsinsatser, totalt 787, till bränder eller brandtillbud. 512 rörde skolbyggnader.

Foto: SVT Design

Under dessa år togs också krafttag för att få bukt med problemen. Bland annat genomfördes den fleråriga forskningssatsningen ”Anlagd brand” och MSB skrev på uppdrag av den dåvarande regeringen en nationell handlingsplan för att stärka arbetet mot bränder i skolmiljö.

Antalet bränder minskade men de senaste två åren kan man se en ökning i antalet inrapporterade insatser från räddningstjänsterna. Statistik från MSB visar på totalt 679 respektive 667 registrerade insatser under 2016 och 2017. Den stora ökningen rör brand eller brandtillbud i byggnad.

Foto: SVT Design

Andelen anlagda bränder i skolmiljö har genom åren varit hög. Från att tidigare ha uppskattats stå för omkring hälften bedömdes drygt 64 procent av alla inrapporterade skolbränder 2017 vara avsiktliga. Och precis som Brandskyddsföreningen skriver i sitt pressmeddelande i slutet av augusti har andelen som rapporterats in som avsiktliga ökat med 47 procent på två år.

Men här finns ett problem. När MSB släppte de senaste siffrorna i juli skrev man följande på sin hemsida om jämförelse med tidigare år:

”De som vill jämföra insatsstatistiken över tid bör vara medveten om att förändringar kan bero mer på förändrade rapporteringsrutiner än på verkliga samhällsförändringar.”

”Omöjligt att bedöma”

Själva inrapporteringssystemet började läggas om 2016 och räddningstjänsterna har i övergången använt sig av två parallella rapporteringssystem och skilda frågeformulär.

Den nya händelserapporten, som från och med 2018 används av alla landets räddningstjänster, har en delvis annorlunda uppsättning frågor och svarsalternativ. För att en brand skulle räknas som avsiktlig krävdes tidigare att insatsledaren bedömde den som ”Anlagd med uppsåt” medan man i det nya formuläret ska göra bedömningen om branden uppstått till följd av ”Mänsklig handling (eller utebliven handling)” och därefter om händelsen förmodas vara avsiktlig eller oavsiktlig.

– Det är omöjligt för MSB att bedöma hur mycket av uppgången i antalet avsiktliga bränder år 2016 och 2017 som orsakas av ändrade rapporteringsrutiner och hur mycket uppgången återspeglar en verklig ökning, säger Colin McIntyre, statistiker på MSB.

”Inte plocka ut siffror på det sättet”

Anders Lundberg, brandingenjör på MSB vid enheten för brand- och olycksförebyggande arbete, var med i utformningen av den nya händelserapporten och säger till Faktakollen att förändringen innebär en skillnad i hur man frågar om hur branden uppstod.

Han menar också att man, utan djupare analys, inte kan plocka ut siffrorna på sättet Brandskyddsföreningen har gjort och slå fast en kraftig ökning av antalet anlagda bränder.

– Det är en ganska stor skillnad, på sikt kommer det att ge mycket bättre kunskap om hur man förebygger bränder och vad det är som orsakar bränder men just nu så går det inte att jämföra sifforna, mer än 2016 och 2017 går att jämföra med varandra, säger Lundberg.

Anders Bergqvist har fått möjlighet att kommentera vad Faktakollen kommit fram till. Hans bild är att det förändrade sättet att rapportera inte påverkar uppgifterna för skolbränder.

Sammanfattning: Brandskyddsföreningens påstående om att antalet anlagda skolbränder har ökat de senaste två åren stämmer, om man tittar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps statistik. Men man utelämnar fakta som breddar bilden. Med start 2016 gick räddningstjänsterna över till ett nytt inrapporteringssystem och enligt MSB kan man i nuläget inte slå fast att det verkligen rör sig om en kraftig ökning av antalet avsiktliga bränder i skolor.

Källor:

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Faktakollen

Mer i ämnet