Ulla Andersson (V) kopplar ihop andelen fattigpensionärer med pensionsreformen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ulla Andersson (V) har delvis rätt om fler fattigpensionärer

Publicerad

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson uppgav att Sverige har en högre andel fattigpensionärer än övriga Norden, och kopplade detta till de stora förändringarna av pensionssystemet. Faktakollen bedömer att hennes påstående är delvis sant.

Påstående: ”Men när den S-ledda regeringen har samarbetat med högerpartierna kring pensionerna, vad har hänt då? Jo Sverige har fått flest fattigpensionärer bland de nordiska länderna.” (Ulla Andersson, riksdagsledamot (V), budgetdebatt i riksdagen 12 december 2018.)

När riksdagen diskuterade budgeten angrep Vänsterpartiets Ulla Andersson de uppgörelser som Socialdemokraterna gjort med allianspartierna om pensionerna.

Hon menade att ”Sverige har fått flest fattigpensionärer bland de nordiska länderna” när den Socialdemokratiskt ledda regeringen ”samarbetat med högerpartierna kring pensionerna”.

Som underlag för påståendet hänvisar Vänsterpartiet till statistik från SCB, till en artikel från Expressen samt till en departementsskrivelse från regeringskansliet.

Och Faktakollens genomgång visar att det inte är fel att påstå att Sverige har fler fattigpensionärer än övriga nordiska länder, men bilden kan nyanseras.

Sverige högst i Norden …

I juni 2018 presenterade Pensionsmyndigheten en rapport om äldre med låga inkomster. Där konstaterade man att Sverige i jämförelse med övriga Norden har en högre andel pensionärer med ”relativ låg ekonomisk standard”.

Som framgår av namnet är det ett relativt mått. Det säger att inkomsten ligger under 60 procent av medianinkomsten och används bland annat av Eurostat och SCB, och motsvarade förra året 12 100 kronor i disponibel inkomst per månad. Under denna nivå hamnar 12,1 procent av de äldre, eller 245 000 personer.

Men det relativa fattigdomsmåttet har också brister. Bland annat kan andelen pensionärer med låg ekonomisk standard öka bara genom att inkomsterna för yrkesverksamma löntagare ökar.

– Utan att angripa användningen av relativ fattigdom så kan man behöva lyfta blicken ibland, säger Stefan Oscarson, ämnesråd på socialdepartementet som också var sekreterare för den så kallade pensionsgruppen där Socialdemokraterna på 90-talet kom överens med allianspartierna om det nya pensionsysstemet.

Som alternativ kan man använda ett absolut mått för låg ekonomisk standard. I Pensionsmyndighetens rapport redovisar man andelen äldre med disponibel inkomst som ligger under den så kallade riksnormen för ekonomiskt bistånd, alltså försörjningsstöd eller socialbidrag. Den andelen ligger runt 1 procent och är fallande.

… och lägst i EU

Man kan också använda ett mått som utgår från om man kan betala för ett antal varor och tjänster, till exempel boende, el och bil. När man med detta mått undersöker hur många äldre som inte har råd med minst fyra av nio nödvändiga varor eller tjänster, hamnar Sverige mycket lågt – på 0,3 procent, vilket är en halvering jämfört med 2006 och betydligt lägre än de 5,8 procent som är genomsnitt för EU-länderna.

Den andra delen av Ulla Anderssons påstående handlar om att utvecklingen av fattigpensionärer kan kopplas till att ”den S-ledda regeringen samarbetat med högerpartierna om pensionerna”.

Vänsterpartiets pressavdelning förtydligar att detta avser de förändringar som gjorts av pensionsysstemet genom pensionsgruppen, där Socialdemokraterna och allianspartierna alltså samarbetat sedan 90-talet, och där numera även Miljöpartiet ingår. Partierna i gruppen sjösatte det nuvarande pensionssystemet, som ersatte det så kallade ATP-systemet.

Förklaras av löneökningar

I mars gjorde tjänstemän på socialdepartementet, på uppdrag från just pensionsgruppen, en utredning där man såg över grundskyddet för dagens pensionärer. Det är denna skrivelse som Vänsterpartiet hänvisar till som grund för kopplingen mellan förändringarna av pensionssystemet och utvecklingen av antalet fattigpensionärer.

Utredningen visar mycket riktigt, precis som Pensionsmyndighetens översyn, att andelen äldre med relativt låg ekonomisk standard ökat.

Men utredningens huvudförklaring är att inkomsterna bland de förvärvsarbetande varit större än pensionärernas, och att gränsen för det relativa måttet därmed höjts, vilket gjort att fler pensionärer hamnat under det. Även jobbskatteavdragen har ökat de förvärvsarbetandes disponibla inkomster efter skatt på ett sätt som dragit ifrån pensionärernas.

En annan förklaring är att den så kallade garantipensionen, som ska upprätthålla nivån för de pensionärer som haft låga eller inga inkomster, inte skrivs upp i takt med lönerna utan följer prisindex. När reallönerna ökar halkar pensionerna därmed efter lönerna.

Fanns även tidigare

Ole Settergren på Pensionsmyndigheten påpekar dock att detta problem fanns inbyggt även i det gamla ATP-systemet, där den folkpension som alla hade rätt till också följde inflationen, alltså prisutvecklingen.

Kritiker av det nuvarande pensionssystemet menar att man ändå kan vända sig mot att modellen fick vara kvar.

– Det var ett fel som borde ha åtgärdats när pensionssystemet reformerades, säger Anders Thoré, sakkunnig på Pensionärernas riksorganisation PRO.

Det nya pensionssystemet hade en uttalad målsättning att garantera grundskyddet för de som hade låg eller ingen inkomstrelaterad pension, och 2004 uppgav dåvarande Riksförsäkringsverket att målet uppnåtts – genom att de aktuella personerna ”så gott som undantagslöst har fått ett något högre nettobelopp efter omräkningen till det nya pensionssystemet”.

Generell kritik

Det finns en omfattande generell kritik mot det nya pensionssystemet från olika organisationer, experter och debattörer. Den fackliga tankesmedjan Katalys framhöll i en rapport 2017 att systemets konstruktion gynnar den som jobbar heltid hela livet utan att vara sjuk – medan sjukdom, deltidsarbete och arbetslöshet skapar risk för fattigdom.

Den generella kritiken får delvis stöd i socialdepartementets översyn, som bland annat konstaterar att ”utfasningen av det generösa (och ekonomiskt ohållbara) ATP-systemet också gett pensionärer som omfattas av det nya pensionssystemet i snitt lägre pension. Exempelvis har många kvinnor förlorat på att inkomstpensionen beräknas på livsinkomsten istället för de 15 bästa inkomståren och regeln om 30 års intjänande för full ATP.”

Men medan kritiker ser en direkt koppling mellan den stora omläggningen av pensionssystemet på 90-talet och den relativt höga andelen relativt fattiga pensionärer i dag, så menar Ole Settergren på Pensionsmyndigheten att det är ”mer sannolikt att det inte påverkat än att det påverkat” utvecklingen av just andelen fattigpensionärer.

Ulla Andersson kommenterar Faktakollens genomgång på följande sätt: ”Dagens pensionssystem är en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna. Hade man gjort det på ett annat sätt så hade pensionärernas ekonomi sett annorlunda ut. Vänsterpartiet vill ha ett nytt pensionssystem med pensioner man kan lita på. Det är inte rimligt att vi har så många fattigpensionärer som vi har idag. En inbyggd broms slår hårt mot de med de lägsta pensionerna och hela systemet missgynnar kvinnor och arbetare.”

Sammanfattning: Sverige har fler fattigpensionärer än övriga Norden om man använder ett relativt fattigdomsmått. Men om man i stället använder absoluta mått förändras bilden och när man undersöker hur många förnödenheter som äldre måste avstå ligger Sverige betydligt bättre till. Det nya pensionssystemet har fått omfattande kritik och innebär har för vissa inneburit en försämring jämfört med det gamla ATP-systemet. Men det råder delade meningar om i vilken utsträckning de generella förändringarna kan ha påverkat utvecklingen av andelen fattigpensionärer. När Ulla Andersson beskriver andelen fattigpensionärer i förhållande till övriga nordiska länder är det korrekt utifrån det relativa måttet för ekonomisk utsatthet. Men det finns olika bedömningar av i vilken utsträckning detta kan kopplas till det förändrade pensionssystemet. Faktakollen bedömer sammantaget att hennes uttalande är delvis sant.

Källor:

  • Statistik från SCB och Pensionsmyndigheten.
  • Mejlkontakt med Vänsterpartiets pressavdelning.
  • Pensionsmyndighetens rapport ”Äldre med låga inkomster”
  • Skrivelsen ”Översyn av grundskyddet för pensionärer – Inriktning för ett nytt grundskydd” (Ds 2018:18)
  • Socialförsäkringsutskottets betänkande 2003/04:SfU5
  • ”Pensionssveket”, rapport från tankesmedjan Katalys
  • Intervju med Ole Settergren, Pensionsmyndigheten
  • Intervju med Anders Thoré, pensionsexpert PRO
  • Intervju med Inga-Lisa Sangregorio, journalist och författare
  • Intervju med Stefan Oscarson, ämnesråd socialdepartementet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Faktakollen

Mer i ämnet