Inrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Jag är stolt över svensk rättvisa”, säger en av dem som samlats utanför Stockholms tingsrätt. Foto: SVT

Efter domen mot Hamid Noury: ”Det är en stor dag för oss”

Uppdaterad
Publicerad

På torsdagen dömde Stockholms tingsrätt den 61-åriga Hamid Noury för sitt deltagande i ett stort antal avrättningar i Iran sommaren 1988. När domen meddelades hade ett stort antal människor samlats utanför tingsrätten. Två av dem var Hamida och Ali, som båda är anhöriga till personer som mördades i Iran.

– Det är en stor dag för oss. Min bror avrättades 23 år gammal utan domstol och utan rättvisa. Han sa bara ”mat för alla”, ”skola för alla” och ”frihet för alla”. Det kostade honom livet, säger Hamida till SVT Nyheter.

Efter 92 förhandlingsdagar och 30 rättegångsdagar dömdes Hamid Noury till livstidsfängelse för mord och folkrättsbrott. Rättegången har varit en av de största i sitt slag i Sverige, med omkring 70 målsäganden och vittnen som berättat om sina upplevelser som fängslade i Gohardashtfängelset på 1980-talet.

– Vi har väntat på den här stunden länge. 43 år för att se rättvisa skipas. Jag är stolt över svenskt rättsväsende, som gav oss en gnutta av rättvisa. Jag önskar att mitt folk i Iran ska få uppleva det, säger Ali vars bästa vän blev tillfångatagen under sin egen bröllopsnatt och därefter avrättad.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Laleh förlorade sin bror under avrättningarna i Iran 1988. Hon har själv vittnat i fallet och berättar nu om känslorna efter domen. Foto: Laleh vittnade i fallet: ”Det kändes konstigt att sitta med honom i ett rum”

Hör mer från Hamida och Ali i klippet ovan.

MASSAVRÄTTNINGARNA I IRAN OCH SVERIGES RÄTTSLIGA ROLL

Den väpnade konflikten mellan Iran och Irak på 80-talet var på väg mot sitt slut när Irans tidigare högste andlige ledare och grundare av islamiska republiken, Ayatollah Khomeini, kom med en fatwa om att avrätta politiskt oppositionella fångar i iranska fängelser.

Under sommaren 1988 dödades tusentals personer i flera fängelser runt om i landet. Enligt människorättsorganisationer ställdes de inför domstolsliknande kommittéer där deras öde avgjordes på några minuter.

Åren gick och ingen ställdes inför rätta för massavrättningarna.

Över 30 år senare – i november 2019 – anlände en iransk man till Arlanda flygplats i Sverige där han senare greps. Mannen misstänks ha haft en central roll i avrättningarna i ett fängelse i Karaj i Iran.

I juli 2021 åtalades den nu 61-årige mannen för grovt folkrättsbrott och mord. Mannen nekar dock till samtliga brott.

Sverige är det första landet som prövar de folkrättsbrott som begicks i Iran 1988 rättsligt. Rättegången pågick i 92 dagar och 70 målsägare och vittnen från olika delar av världen deltog.

”Folkrättsbrott har bedömts vara så allvarligt att oavsett var de begås eller av vem så ska nationella domstolar kunna pröva sådana misstankar. På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott”, har kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson tidigare sagt, enligt ett pressmeddelande.

Torsdag 14 juli 2022 meddelades dom mot 61-åringen. Han döms av tingsrätten till livstids fängelse för folkrättsbrott och mord.

Källa: Åklagarmyndigheten, Polisen, Amnesty International.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.