Javascript är avstängt
Efter inflationen: Så mycket mindre läggs på skolmaten
Skolmatsbudgeten har inte hängt med inflationen. Sedan 2022 har inflationen ökat nästan dubbelt så mycket som skolornas matbudget, visar SVT:s genomgång. Det läggs alltså mindre pengar på skolmat nu än 2022. På Ellen Keyskolan i Västervik märker eleverna av en skillnad.
– Nästan en gång i vecka skulle jag säga att maten är slut, säger Sixten som går i nian.
SVT har tittat på hur mycket pengar kommuner och friskolor lagt på skolmat över tio års tid. Sedan 2022 har det skett en tydlig förändring. Då kostade maten i snitt 48 kronor per elev per skoldag, två år senare hade kostnaden minskat med tre kronor – om man inflationsjusterar.
Livsmedelsverket tar fram rekommendationer för vad som ska serveras i skolorna. Enligt kostvetaren Emelie Elin har de inte fått signaler på att kvalitén på maten ska ha sänkts.
– Men många kommuner har haft det tufft de senaste åren med kostnadsökningar och inflation. Det har troligtvis inneburet en del tuffa prioriteringar.
Enligt Emelie Elin på Livsmedelsverket är det som kostar mycket bland annat köp av kött och en besparing är då att servera mer vegetariskt.
– Kommuner tar stort ansvar att köpa kött från Sverige och råvaror av hög kvalité. Det innebär att om man ska fortsätta med det och har mindre pengar behöver man kompensera och göra mer billiga inköp också, säger hon.
”Maten tar slut”
I Västerviks har skolmaten debatterats intensivt i lokaltidningen VT och elever på kommunala Ellen Keyskolan vittnar om att maten kan ta slut och att det finns begränsningar för hur mycket man får ta, vilket gör att de inte alltid blir mätta.
– Jag får ont i huvudet och man märker av i klassen att den är stökigare när det inte är bra mat, säger eleven Joel.
Mentorn Steve Johansson säger att även om de populära stycksakerna tar slut så försöker köket ta fram annan mat. Men enligt eleverna kan det vara så att det ibland bara finns exempelvis potatismos och grönsaker kvar.
– Det är klart att de blir besvikna när man tror att man ska äta pannbiff eller schnitzel och så är den slut.
– När det är så många som går till hemköp och köper godis och energidryck så blir man ju lite orolig för varför de gör det, säger Steve Johansson.
Antalet rätter har minskat
Budget för skolmaten i Västervik har inte hängt med inflationen – även om skillnaden är mindre än riksgenomsnittet. Kommunens kostchef, Gina Svensson, skriver till SVT att de inte ser några tecken på att det satsas mindre på skolmaten. För att hålla nere kostnaderna har de sett över menyn.
”Vi har genomfört vissa menyjusteringar, till exempel minskat antal rätter som serveras samtidigt, men kvaliteten har bibehållits,” skriver hon i ett mejl.
Så gjorde vi uträkningen:
Varje år serveras det knappt 200 miljoner portioner skolmat i grundskolorna i Sverige. Vi har tittat på hur kostnaderna har förändrats 2015 till 2024, det vill säga under tio års tid.
Anslagen till skolmat har ökat under de här åren men det har inte räckt för att kompensera att antalet elever har ökat i grundskolan och för inflationen.
Vi har räknat ut ett portionspris per elev och dag som baseras på vad det kostade varje år dividerat med de lagstiftade 178 skoldagarna i grundskolan. Sedan har vi tagit hänsyn till att konsumentprisindex stigit med 34,1 procent sedan 2015.
När vi inflationsjusterat är slutsatsen att de svenska eleverna fick mest pengar till mat 2022 då varje portion kostade 48 kronor och 20 öre. Två år senare hade den kostnaden minskat till 45 kronor per portion. Det beror på att inflationen var 18,8 procent medan anslagen ökade med 10,8 procent.
Baserat på att det under 2024 serverades knappt 200 miljoner portioner är besparingen de svenska kommunerna och friskolorna gjort på sammanlagt 643 miljoner kronor mellan 2022 och 2024 (helåret).
Källor:
Alla siffror om skolmatens kostnader kommer från Skolverkets statistikdatabas. Inflationsjusteringen har gjorts med hjälp av SCB:s konsumentprisindex (KPI). Det är det mest rättvisa sättet att inflationsjustera summan eftersom den väger in de ökande kostnaderna för inte bara maten som serveras utan även för lokaler, transporter, löner och alla andra kringkostnader som en kommun eller friskola har för skolmaten.
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.