Efter Jasaffären – Saabs löften om jobb och utveckling sprack

Uppdaterad 16 oktober 2014

Publicerad 15 oktober 2014

När Sydafrika beslöt att köpa Jas Gripen utlovade Saab motköp för 60 miljarder kronor som skulle resultera i 23.000 jobb. Men jobben uteblev och satsningarna försvann i sifferlek. SVT:s Dokument Inifrån kan nu avslöja vad som egentligen blev resultatet av Saabs hemliga affärer.

Myndigheterna i Sydafrika kallar i dag uppgörelsen som skulle ge landet investeringar för 60 miljarder kronor ett totalt misslyckande.

– Jag tror att Sydafrika var naivt och inte förstod vad de ville få ut. Programmen dominerades av den globala försvarsindustrin och multinationella företag snarare än av den sydafrikanska försvarsindustrin, säger Lionel October, generaldirektör på näringsdepartementet.

Jas-affären i Sydafrika

För att Sydafrika skulle ha råd att köpa stridsflygplanen lovade Saab så kallade motköp. Svenska storföretag skulle investera i landet och Sydafrika räknade med tillväxt och många nya jobb.

Avancerad sifferlek

Saab har aldrig velat ge en fullständig redovisning av uppgörelsen. Men Dokument Inifrån kan nu visa en hemlig lista med alla motköp. Och det visar sig vara en ovanlig sifferlek. Genom att multiplicera investeringar, räkna in försäljning utan hänsyn till kostnader, och att skandinaver som rest till Sydafrika räknats som motköp lyckas man till slut nå 60 miljarder. Men, i verkligheten har man satsat knappt tre. Merparten som lån, som man nu fått tillbaka.

Sydafrika räknade också med att Saab och BAE:s satsningar skulle skapa 23.000 nya jobb. På papperet ser det ut vara 22.422 jobb. Men verkligheten är en annan när Dokument Inifråns reportrar Fredrik Sperling och Malin Olofsson besöker de företag som nämns på listan.

Ingen skymt av utlovade jobb

I norra Sydafrika ligger ett av Saab och BAE:s absolut viktigaste motköpsprojekt, gruvan och smältverket International Ferro Metals, IFM. Här ska drygt 80 procent av de jobb som sydafrikanerna förväntade sig ha skapats: 6.000 jobb i gruvan och ytterligare 12.000 som en direkt följd av verksamheten.

Men när Dokument Inifrån pratar med de sydafrikaner som bor vid gruvan blir de förbluffade över uppgiften.

– Vi har inte sett någon skillnad alls här, säger en kvinna.

Hur många jobb har skapats hos IFM?

– Mindre än 1.000, gissar en man.

– Snarare 30 jobb, tror en annan.

Enligt IFM:s årsredovisning för 2011 sysselsatte man 1.900 personer. 400 av dom anställda vid företaget. Ändå har Saab och BAE fått motköpspoäng för 18.000 jobb.

Fabriken lades ned

I förorten Meloding i delstaten Free state bor 37-åriga Emily Pito med sin dotter Matshidiso. Meloding är en typisk förort i det nya Syafrika. Från att ha varit fattigt och underutvecklat har det i dag asfalterade vägar, el och vatten.

Med hjälp av ett lån på 35 miljoner kronor startades här fabriken South African Royal Manufacturers, SARM. Tack vare utbildning och goda betyg blev Emily erbjuden jobb som avdelningschef, ett av de 22.000 jobb som Saab och BAE skulle ha skapat.

– Jag var så glad. Det var mitt jobb och jag älskade det. Jag gick till jobbet med huvudet högt, säger Emily Pito.

När Emily och 700 andra kvinnor hade arbetat på SARM i drygt ett år bommades fabriken plötsligt igen. Företagets chefer hade lämnat landet. Kvar fanns bara jättelika skulder.

Trots att fabriken stängdes redan 2004, finns jobben kvar på listan när Sydafrika godkände motköpen 2011. 1.200 jobb, eftersom man också räknar med kringjobb som guldkedjetillverkningen skulle ha skapat.

Inga förpliktelser

Så varför räknas jobb som inte finns? Förklaringen är att Saab:s löfte handlade om investeringarna, och inte resultatet. I affärsplanerna för motköpen fanns uppskattningar om antalet jobb, men dom var inte bindande. Och så fort investeringen var gjord, fick Saab och BAE motköpspoäng, för den.

– Det var så kontrakten såg ut. Om projekten lyckas eller misslyckas är inte viktigt eftersom du får dina motköpspoäng direkt. Det var den stora svagheten. Det fanns inga förpliktelser, säger Lionel October.

Sebastian Carlsson, presschef på Saab, tycker inte att det är konstigt att projekt fallerar.

– Av över hundra finns det ett par som inte blir bra. Går du hem till Sverige och tittar på … hundra nystartade projekt, så är det väldigt många av dom som heller inte blir bra. Men har vi skapat mervärde i Sydafrika? Ja, det har vi gjort, och det gör vi varje dag.

Lionel October säger att Sydafrika var naiva. Att de inte klarade av att stå emot de stora internationella vapenföretagen som Saab. Hur reagerar du på det?

– Det är ju hans bedömning. Jag har inte jobbat på myndigheterna i Sydafrika, så jag vet inte.

Se hela reportaget i Dokument inifrån torsdag kl 20:00 i SVT2 eller direkt på SVT Play

Sydafrikaaffären

Sydafrika blev Jas Gripens första exportframgång. I slutet av 1999 beställde Sydafrika 28 plan från Saab och British Aerospace. Antalet reducerades sedan till 26 stycken. I affären ingick även 24 skolflygplan av märket Hawk som tillverkas av BAE.
När affären gjordes upp lovades Sydafrika motköp eller offsets, värda nära fyra gånger köpeskillingen som vid den tiden uppgavs till 17 miljarder kronor. En stor del av det svenska näringslivet skulle engageras för att ro motköpen i hamn.
Affären har sedan första början varit en ständig källa till korruptionsmisstankar och politiskt tumult. En nu nerlagd förundersökning från den brittiska polisen avslöjade misstänkta mutor på över en miljard kronor. Men ingen har åttalats eller dömts för något brott i samband med affären.

Jas-affären i Sydafrika

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.