Tiotusentals svenska bönder har fortfarande inte fått alla pengar för EU-stöd sökta för snart tre år sedan. Det mesta har betalts ut, 18,3 miljarder kronor, men drygt 700 miljoner återstår. För de flesta lantbrukare, varav många har jordbruket som en bisyssla, rör det sig om små summor.
Men för de som är naturvårdande lantbrukare på heltid blir de ekonomiska konsekvenserna stora när pengarna inte kommer i tid.
Väntar på en halv miljon
Torbjörn och Stefan Eriksson driver naturvårdsentreprenaden Gymninge Gård utanför Örebro. De har 400 ekologiska köttkor som betar på naturbeten, något som gynnar den biologiska mångfalden i naturen. Vallodling och ekologisk produktion är ytterligare två saker som bidrar till ett mer hållbart jordbruk.
Runt 70 procent av brödernas omsättning på fyra miljoner kommer från EU-stöd för att de utför så kallade ekosystemtjänster. För deras del handlar det om nästan en halv miljon kronor i försenat stöd för bidrag sökta 2015 och 2016.
– Vi har fått gå till banken och låna pengar för att täcka upp för de uteblivna bidragen. Sen vågar vi ju inte investera i maskiner och andra saker som behövs. Det är förödande för en företagare, säger Torbjörn Eriksson, som också är ordförande i den ideella föreningen Naturbeteskött.
Försenat IT-system
Anledningen till de försenade utbetalningarna är att Jordbruksverkets IT-system inte har blivit klart i tid. Systemet behövs för de komplicerade ansökningarna menar Anders Egonson, divisionsdirektör med ansvar för utbetalningar på Jordbruksverket.
– I grunden handlar det om ett väldigt komplicerat regelverk och sen är det svårt att få tag i duktiga IT-tekniker, säger Anders Egonson.
Det nya IT-systemet för att ansöka om lantbruksstöd beräknas kosta runt 650 miljoner kronor. Projektet har kantats av utmaningar och bland annat har en ny upphandling fått göras. Den stora summan tycker Anders Egonson att man ska ställa i relation till hur mycket pengar som kommer att betalas ut.
– Vi kommer att betala ut nära 75 miljarder under innevarande programperiod. Investeringen är alltså mindre än en procent av det som kommer att betalas ut, säger Egonson.
LRF vill att bönderna ska få ränta
Lantbrukarnas riksförbundet är starkt kritiska till Jordbruksverkets hantering av EU-stöden och kommer snart att pröva ett fall rättsligt. De vill att bönder som fått vänta flera år på pengar ska få dröjsmålsränta.
– De här bönderna har ju utfört en tjänst och gjort ett jobb åt staten som de inte har fått betalt för på flera år. Då är det rimligt att de får ränta på de här pengarna, säger Lars-Erik Lundqvist som är näringspolitisk expert på LRF.
Lägger ned om det inte blir bättre
Men det tröstar inte de lantbrukare som nu väntar på stora summor pengar. Osäkerhet och ekonomiskt tuffa perioder gör att en del funderar över om det verkligen är värt det.
– Nästa bidragsperiod startar 2021. Om systemet inte blir bättre till dess är jag inte säker på att vi kommer att fortsätta verksamheten. Då säljer vi gården istället. Det skulle med stor sannolikhet innebära att naturbetena som vi har byggt upp försvinner, säger Torbjörn Eriksson på Gymninge Gård.