​Jessica Polfjärd (M), Lars Calmfors och Ylva Johansson (S). Foto: TT

Ekonomer sågar partiernas modeller för fler i arbete

Uppdaterad
Publicerad

Sveriges största utmaning på arbetsmarknaden är att få in de utrikes födda men politikernas förslag är otillräckliga. Det slår ledande nationalekonomer fast. Professor Lars Calmfors vill bland annat se lägre ingångslöner, något som är mycket kontroversiellt.

I dag är de flesta arbetslösa födda utanför Sverige. Enligt Arbetsförmedlingens statistik är mer än var femte utlandsfödd arbetslös jämfört med 1 av 25 bland svenskfödda.

– Vi har ju ett stort sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikesfödda. Framförallt när det gäller utomeuropeiskt födda med låg utbildning. Det är den största utmaningen som vi står inför på arbetsmarknaden, säger professorn i nationalekonomi Lars Calmfors.

För att få in fler utrikes födda i jobb ger idag staten ekonomiskt stöd till arbetsgivare som anställer till exempel nyanlända eller långtidsarbetslösa. Det handlar om direkta bidrag eller att staten låter bli att ta in arbetsgivaravgifter.

Kontroversiellt förslag

Lars Calmfors efterlyser betydligt mer omfattande förändringar. Calmfors vill ha sänkta ingångslöner generellt. Något som han menar skulle gynna framförallt utrikes födda eftersom det då skulle skapas en ny typ av enklare jobb. 

Det är ett mycket kontroversiellt förslag som hittills avvisats av både denna och den förra borgerliga regeringen. Fredrik Reinfeldts kommentar då var att ”i Sverige höjer vi löner, inte sänker dem”.

– Den svenska modellen har fungerat väldigt bra under andra förhållanden men är inte riktigt anpassad för dimensionen på problemen idag. Det tycker jag att man på regeringssidan och stora delar av fackföreningssidan inte är benägen att se, säger Lars Calmfors.

Skepsis till båda förslag

Inför valet så har Sveriges television låtit landets ledande arbetsmarknadsbedömare granska de nya förslag som de politiska alternativen för fram för att få in fler i jobb. Det är i huvudsak två förslag. Från regeringspartierna heter de Etableringsjobb och från den borgerliga delen av oppositionen Inträdesjobb.

I bägge fallen handlar det återigen om att staten subventionerar anställningar. Men mer än tidigare. Lars Calmfors tror inte något av förslagen får någon större påverkan.

– Det är väldigt svårt att se att det kommer att bli några stora volymer. Det brukar det inte bli, säger Lars Calmfors.

”En mängd reformer” krävs

Vid Allianspartiernas Inträdesjobb så går staten in med stora subventioner. Den enskilde som får en anställning får en lön som motsvarar 70 procent av en ingångslön, upp till 14 700 kr. 

– Inträdesjobben är en form av lärlingsanställning som ska underlätta för bland andra nyanlända att få ett första jobb. Med tanke på hur omfattande integrationsproblemen är kommer det krävas en mängd olika reformer, säger Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Jessica Polfjärd.

Försvarar Etableringsjobben

Regeringens Etableringsjobb ger en lön på upp till 19 000 kr. Här ger staten ett bidrag direkt till den som tar anställningen. 

Anders Forslund på Institutet för arbetsmarknadspolitisk tycker att det är bra att politikerna försöker men ifrågasätter hur samhällsekonomiskt lönsamma förslagen kommer att bli.

– Det är en väldigt stor subvention och effekten är osäker. Personer som tar del av den här typen av stöd hade kanske istället skulle kunnat gå in med någon annan typ av stöd som redan finns (och är billigare), säger Anders Forslund biträdande chef IFAU.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson försvara dock Etableringsjobben.

– Det får vi se naturligtvis, men jag är väldigt optimistisk. Vi vet av erfarenhet att det är bara när arbetsmarknadens parter själva är med och vill och aktivt arbetar för att man ska komma in på arbetsmarknaden som det fungerar, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

SD emot subventionerna

Sverigedemokraternas lösning på att få fler utrikes födda i arbete är att stoppa asylinvandringen till Sverige. Partiet är även tydlig motståndare till statligt subventionerade anställningar likt dem som regeringen och Alliansen för fram. 

Istället hoppas man på ett förslag om lärlingsanställningar. Arbetslösa utan gymnasieutbildning får en minimilön som är beslutad av staten under tre års tid. 

– Det tror vi mycket på. Samtidigt som man lär sig ett yrke där det finns en brist i Sverige så får man en gymnasieutbildning och det är a och o på svensk arbetsmarknad, säger Sven-Olof Sällström (SD).

Regeringens förslag heter Etableringsjobb och är en tidsbegränsad anställning i max två år. Lönen ska nästa år vara max 19 800 kr. Den består av att staten ger ett bidrag direkt till den person som tar anställningen och att arbetsgivaren betalar en lön.  Arbetsgivarens totala lönekostnad är dock begränsad till max 8400 kr.

Anställningen ska ge möjlighet att delta i viss utbildning som arbetsgivare och arbetstagare är överens om.

Etableringsjobben bygger på en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter och regeringen. Däremot har inte alla fackföreningar ställt sig bakom förslaget. Bland andra Byggnads och Transportarbetarförbundet.

De är tänkta att träda i kraft i mitten av nästa år.

De borgerliga partiernas förslag heter Inträdesjobb. Precis som när det gäller regeringens förslag innebär de en kraftigt statligt subventionerad anställning. Anställningstiden är max tre år.

Lönen ska motsvara 70 procent av en ingångslön, max 14 700 kr per månad. Staten slopar arbetsgivaravgiften för den anställde, vilket ger arbetsgivaren en subvention på 4 619 kr. Men förslaget går dessutom att kombinera med dagens nystartsjobb. Då får arbetsgivaren ett bidrag motsvarande ytterligare två arbetsgivaravgifter. Alltså totalt 13 856 kr.

Den enskilde har ingen rätt till utbildning men 30 procent av tiden anses gå till att lära sig arbetet eller till utbildning

En viktig skillnad jämfört med Etableringsjobben är att Allianspartierna är beredda att lagstifta om lönenivån. Detta om parterna inte själva kommer överens om motsvarande system.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Val 2018 – Jobb

Mer i ämnet