I dag är de flesta arbetslösa födda utanför Sverige. Enligt Arbetsförmedlingens statistik är mer än var femte utlandsfödd arbetslös jämfört med 1 av 25 bland svenskfödda.
– Vi har ju ett stort sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikesfödda. Framförallt när det gäller utomeuropeiskt födda med låg utbildning. Det är den största utmaningen som vi står inför på arbetsmarknaden, säger professorn i nationalekonomi Lars Calmfors.
För att få in fler utrikes födda i jobb ger idag staten ekonomiskt stöd till arbetsgivare som anställer till exempel nyanlända eller långtidsarbetslösa. Det handlar om direkta bidrag eller att staten låter bli att ta in arbetsgivaravgifter.
Kontroversiellt förslag
Lars Calmfors efterlyser betydligt mer omfattande förändringar. Calmfors vill ha sänkta ingångslöner generellt. Något som han menar skulle gynna framförallt utrikes födda eftersom det då skulle skapas en ny typ av enklare jobb.
Det är ett mycket kontroversiellt förslag som hittills avvisats av både denna och den förra borgerliga regeringen. Fredrik Reinfeldts kommentar då var att ”i Sverige höjer vi löner, inte sänker dem”.
– Den svenska modellen har fungerat väldigt bra under andra förhållanden men är inte riktigt anpassad för dimensionen på problemen idag. Det tycker jag att man på regeringssidan och stora delar av fackföreningssidan inte är benägen att se, säger Lars Calmfors.
Skepsis till båda förslag
Inför valet så har Sveriges television låtit landets ledande arbetsmarknadsbedömare granska de nya förslag som de politiska alternativen för fram för att få in fler i jobb. Det är i huvudsak två förslag. Från regeringspartierna heter de Etableringsjobb och från den borgerliga delen av oppositionen Inträdesjobb.
I bägge fallen handlar det återigen om att staten subventionerar anställningar. Men mer än tidigare. Lars Calmfors tror inte något av förslagen får någon större påverkan.
– Det är väldigt svårt att se att det kommer att bli några stora volymer. Det brukar det inte bli, säger Lars Calmfors.
”En mängd reformer” krävs
Vid Allianspartiernas Inträdesjobb så går staten in med stora subventioner. Den enskilde som får en anställning får en lön som motsvarar 70 procent av en ingångslön, upp till 14 700 kr.
– Inträdesjobben är en form av lärlingsanställning som ska underlätta för bland andra nyanlända att få ett första jobb. Med tanke på hur omfattande integrationsproblemen är kommer det krävas en mängd olika reformer, säger Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Jessica Polfjärd.
Försvarar Etableringsjobben
Regeringens Etableringsjobb ger en lön på upp till 19 000 kr. Här ger staten ett bidrag direkt till den som tar anställningen.
Anders Forslund på Institutet för arbetsmarknadspolitisk tycker att det är bra att politikerna försöker men ifrågasätter hur samhällsekonomiskt lönsamma förslagen kommer att bli.
– Det är en väldigt stor subvention och effekten är osäker. Personer som tar del av den här typen av stöd hade kanske istället skulle kunnat gå in med någon annan typ av stöd som redan finns (och är billigare), säger Anders Forslund biträdande chef IFAU.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson försvara dock Etableringsjobben.
– Det får vi se naturligtvis, men jag är väldigt optimistisk. Vi vet av erfarenhet att det är bara när arbetsmarknadens parter själva är med och vill och aktivt arbetar för att man ska komma in på arbetsmarknaden som det fungerar, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).
SD emot subventionerna
Sverigedemokraternas lösning på att få fler utrikes födda i arbete är att stoppa asylinvandringen till Sverige. Partiet är även tydlig motståndare till statligt subventionerade anställningar likt dem som regeringen och Alliansen för fram.
Istället hoppas man på ett förslag om lärlingsanställningar. Arbetslösa utan gymnasieutbildning får en minimilön som är beslutad av staten under tre års tid.
– Det tror vi mycket på. Samtidigt som man lär sig ett yrke där det finns en brist i Sverige så får man en gymnasieutbildning och det är a och o på svensk arbetsmarknad, säger Sven-Olof Sällström (SD).