De psykiskt sjuka har mycket lägre sysselsättning, lägre inkomster och lever i mycket högre utsträckning på olika ersättningar än andra.
Handisam har i studien sammanställt nationell statistik och uppgifter från bland andra SCB, Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet och tusentals psykiskt sjuka ingår.
Får det sämre
I Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät var de som uppgav sig ha svåra besvär av ängslan, oro och ångest kraftigt överrepresenterade bland de 20 procenten med lägst inkomst av samtliga cirka 20 000 svarande.
Perioden 2010-2012 hade 39 procent av dem med psykiska besvär låg inkomst, nästan dubbelt så hög andel som befolkningen i stort. Andelen låginkomsttagare i gruppen hade dessutom ökat med 5 procentenheter sedan 2005-2007.
– Alla våra studier pekar åt samma håll, därför vågar vi säga att personer med psykisk funktionsnedsättning har en ekonomiskt tuff situation och att villkoren verkar ha försämrats, säger Rickard Bracken, projektledare på Handisam, till TT.
I en undersökning 2011 av SCB, med 12 000-13 000 svarande, uppger 52 procent av dem med svåra psykiska besvär att de inte skulle klara en oväntad utgift på 8 000 kronor – jämfört med 15 procent bland dem utan dessa besvär.
Tjänar mindre än hälften
I en studie som ingår i i Handisams rapport framgår att bara tre av tio av dem med svåra psykiska besvär har löneinkomst, och att inkomsten bland dem som faktiskt har arbete är mindre än hälften så stor som hos i befolkningen i övrigt.
Genomgående har de sjuka också i alla studier mycket högre utsträckning socialbidrag, bostadsstöd, sjukpenning eller aktivitetsstöd som huvudsaklig inkomstkälla.
De uppger också oftare än andra att de utsatts för en ekonomisk kris under det senaste året och har mycket oftare än andra avstått från exempelvis tandvård, av ekonomiska orsaker.
”En ond cirkel”
– Det blir en ond cirkel. Psykisk ohälsa innebär ofta att man har väldigt dålig ekonomi, vilket innebär mindre sociala nätverk och mer ensamhet, vilket i sin tur är ett hinder för återhämtning, säger Rickard Bracken.
Han menar att dagens system på arbetsmarknaden och i ersättningssystemen – med lägre ersättningar ju längre tiden går som sjukskriven – gör det svårt att återetablera sig i samhället efter psykiska besvär.
– Man behöver i stället hitta vägar för att stödja människors möjligheter att komma igen efter sjukdom, och här verkar de system som finns försvåra.
Dessutom, visar inte minst Handisams rapport, som tvingats lägga samman olika studier för att få en bild, att det behövs bättre rikstäckande uppföljning av personer med psykiska funktionshinder, säger Bracken.
– Det första steget är att få till en bra, säker nationell statistik så att man kan följa den här gruppen.