Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Elever höjde sina betyg när skolan lades ner

Publicerad

Antalet elever som blev behöriga till gymnasiet fördubblades efter att Malmö stad lade ner högstadiet på den problemtyngda Rosengårdsskolan. Att flytta elever från segregerade områden till mer blandade skolor är något fler kommuner har börjat med. Men inte alla tror att det är rätt väg att gå.

Niondeklassarna i Rosengårdsskolan hade Sveriges sämsta skolresultat. 24 procent av eleverna blev behöriga till gymnasiet 2013 och bara 12 procent nådde målen i alla ämnen. Men efter att kommunen i april 2013 valde att lägga ner högstadiet och flytta alla elever till andra skolor i Malmö har situationen förändrats kraftigt.  I år blev 50 procent behöriga och 34 procent godkänt i alla ämnen. Det visar en sammanställning som kommunen har gjort.

Många flyttades till Limhamn

Flera av eleverna från Rosengård som nu höjt sina betyg kraftigt började på Linnéskolan i det välbärgade området Limhamn.

– Om man blandar elever så ser man hur någon annan lyckas. Då vill man lyckas själv. Det är samma som med fotboll. Om du ser en snygg dribbling så vill du kunna göra den själv. Och det är samma sak med lärande, säger Johan Revemark, rektor på Linnéskolan.

”Fler borde ta efter”

Bostadsområdet Rosengård i Malmö är ett socialt belastat och segregerat område där många som inte har svenska som modersmål bor. Rosengårdsskolans högstadium hade vid flera tillfällen kritiserats av Skolinspektionen för brister i trygghet, studiero och särskilt stöd. Därför fattades beslutet att lägga ner och flytta eleverna. I Malmö ses nu blandningen av elever med olika bakgrund som en anledning till att studieresultaten förbättrats. Fler borde ta efter, menar man.

– De flesta högstadieelever är förhållandevis mobila och det går att tänka sig att man inte satsar på skolor som bara ligger nära. Man ska kanske satsa på en skola som ligger i gränslandet mellan två områden och som kan attrahera elever från mer än ett håll, säger Anders Rubin (S), skolpolitiker i Malmö.

Vill ha eget högstadium

I Rinkebyskolan i Stockholm tänker man dock annorlunda. Det finns väldigt lite av den blandning av elever som man numer eftersträvar i Malmö. Ändå har skolan på bara några år lyckats höja resultaten så att nästan 70 procent av barnen blir behöriga till gymnasiet. Här anser man att en egen högstadieskola är en självklarhet.

– Vi har ett stöd genom en socioekonomisk tilldelning där vi har bättre ekonomiska resurser och har mer personal och fler lärare för eleverna. Jag tror att Rinkebyskolan har en viktig funktion för Rinkeby. Det är en mötesplats både för barn och ungdomar, både under och utanför skoltid, säger Rinkebyskolans rektor Carina Rennermalm.

”En biljett till arbetslivet”

När politikerna i Malmö nu ser resultaten av vad som hände efter nedläggningen av Rosengårdsskolans högstadium stärks övertygelsen om att högstadium i socialt utsatta förorter inte fungerar. Anders Rubin är i dag stolt över att man vågade genomdriva stängningen.

– Det här är den viktigaste insatsen för dessa barns fortsatta liv. Ett godkänt grundskoleresultat och fortsatta studier i gymnasieskolan är väldigt mycket en biljett till arbetslivet, medan motsatsen är exakt lika tydlig.

Skolor med minst antal behöriga till gymnasieskolan läsåret 2013/2014

Visa
  1. Rågsvedsskolan, Stockholm: 26,7%
  2. Ryaskolan, Göteborg: 39,2%
  3. Vättleskolan, Göteborg: 40,7%
  4. Västra Engelbrektsskolan, Örebro: 44,4%
  5. Hjällboskolan, Göteborg: 45%
  6. Kronan, Trollhättan:  45%
  7. Sandeklevsskolan, Göteborg: 46,7%
  8. Apelgårdsskolan, Malmö: 47,3%
  9. Nivrenaskolan, Sundsvall: 48%
  10. Rinkebyskolan, Stockholm: 48,6%
  11. Värner Rydénskolan, Malmö: 49,4%
  12. Vivallaskolan, Örebro: 49,4%
  13. Sjumilaskolan, Göteborg: 50%

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer