Många vuxna kanske undrar vart den svenska skolan är på väg, men eleverna själva verkar dock nöjda. Åtminstone om man får tro den enkät som Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjort med elever i årskurs 5 och årskurs 8.
Över 104.000 elever har deltagit och överlag så lämnar de positiva svar. På en fråga om nöjdhet är nästan 9 av 10 femteklassare positiva och nästan 7 av 10 av eleverna i årskurs 8. Drygt 9 av 10 elever i både femman och åttan säger att det känner sig trygga i skolan
”Måste hålla fram det positiva”
– Vi har i dag en debatt, som är ganska allvarlig tycker jag, som går ut på att man pratar väldigt mycket negativt om skolan. Och det tror jag i sig får nya effekter att det blir sämre bara av det. Vi måste också hålla fram det som är positivt. Det är så vi kan stärka de delar som i dag inte är tillräckligt starka, säger SKL:s vd Håkan Sörman.
Men är skolan bra för att eleverna är positiva?
– Nej det räcker inte, men om du inte är motiverad och känner att du är trygg och att du får hjälp när du behöver utav lärarna är det väldigt svårt att nå bättre resultat, så det här är grunder tycker jag för en bättre resultatutveckling.
Själva skolarbetet är dock den bit där eleverna inte är riktigt lika nöjda. 3 av 4 i årskurs 5 säger att skolarbetet gör dem nyfikna men i årskurs 8 är det inte ens hälften som tycker att nyfikenheten väcks.
– Skolan är ju mera dominant när man går på mellanstadiet än när man kommer upp i högre ålder. Då är det annat i livet som också lockar, och det ska väl vara så. Det är nog inget unikt i Sverige, siffrorna är nog inget som vi behöver skämmas för jämfört med andra.
Malung-Sälen hamnar i topp
Två av kommunerna som utmärker sig positivt i SKL:s enkät, både sett till trivsel och betyg, är Värnamo och Malung-Sälen. Gunilla Kapla är för- och grundskolechef i Malung-Sälen. Hon tror att framgångsreceptet bland annat är att man strävar efter att vara elevnära och har djupintervjuer med eleverna om hur det går för dem och hur de mår.
– Vi tittar inte vara på provresultat utan för ett pågående samtal. Vi tar in elevern mer, pratar med dem om hur de skulle kunna uppnå sina mål, säger Gunilla Kapla.
Håkan Sörman, SKL:s vd, tycker att kommunens metoder låter bra.
– Men det svåra är att göra i det i praktiken, att följa varje elevs gång.