Eleverna slipper läsa med ”lyssneläsning” – metoden sågas av experter

Uppdaterad
Publicerad

Tusentals niondeklassare går varje år ut skolan utan att riktigt förstå vad de läser. Men i stället för att lära dem läsa längre texter erbjuds ”lyssneläsning”. Eleverna får lyssna på text i stället för att läsa den.

– Vi lurar unga att tro att läsa och lyssna är likvärdigt. Men de här människorna får sin framtid kraftigt begränsad, säger Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

Ungdomarnas tankar om läsning

Tusentals niondeklassare får varje år underkänt på nationella provets läsförståelsedel. Forskare, lärare och elever som SVT intervjuat vittnar om att läsning till stor del fasats ut ur skolan. Elever erbjuds andra alternativ som att titta på videoklipp, läsa sammanfattningar eller ”lyssneläsa”.

– Att eleverna får ”lyssneläsa” är ett stort problem och ett enormt svek. Det är dessutom en fara för samhället och en direkt demokratikris, säger Agneta Gulz.

Ond cirkel

Metoden används redan på mellanstadiet och de lärare och forskare som SVT intervjuat beskriver den som en ond cirkel. Eleverna tycker att det är jobbigt och tråkigt att läsa. För att lärarna inte ska halka efter i undervisningen låter de eleverna lyssna i stället för att läsa. På så sätt förstärks bristerna i läsförståelse ytterligare.

Agneta Gulz menar att lyssning kan vara ett bra komplement till läsandet, till exempel vid konstaterad dyslexi. Men när lyssningen ersätter läsandet menar hon att det är mycket problematiskt.

– Det är oerhört allvarligt. De allra flesta barn kan lära sig läsa med rätt stöd och träning, men vi berövar dem den rätten.

”Ocoolt att läsa”

Elever som SVT intervjuat menar att det i dag är ovanligt att läsa frivilligt och tror inte att läsning kommer vara viktigt i framtiden.

– Det är lite ocoolt. Det är mer normalt att kolla i en telefon än att läsa en bok, säger 15-årige Samuel Engström.

– Det kommer bli mycket mer digitalt i framtiden. Jag tror det kommer vara mycket mer robotar och annat som tar över, säger jämnåriga Anna Forsell.

Hot mot demokratin

Monika Vinterek, senior professor i pedagogiskt arbete, har kartlagt hur lite text elever läser under lektionstid:

– Det är minst sagt oroande. Elever jag pratat med har svårt med böcker och vill i stället ha punktformade sammanfattningar eller lyssna. Resultatet blir människor som inte kan sätta sig in i eller förstå något komplext, säger hon.

”Lurar unga människor”

Agneta Gulz är kritisk till att verktyg som utvecklats för elever med funktionsnedsättningar används brett.

– Jag skulle vilja sätta munkavle på framtidsvisionärer som säger att läsning inte kommer vara viktigt i framtiden. De lurar unga människor.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Läskrisen

Mer i ämnet