Författaren Camilla Läckberg och poeten Daniel Boyacioglu läser en elevtext som fått godkänt på nationella provet i årskurs 3.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Författaren Camilla Läckberg och poeten Daniel Boyacioglu läser en elevtext som fått godkänt på nationella provet i årskurs 3: ”Har en femåring skrivit det här?” Foto: Håkan Claesson/Andreas Hult/SVT

Hårda kritiken mot nationella proven: ”Fler lågstadieelever borde få F i svenska”

Uppdaterad
Publicerad

Många barn kan inte läsa och skriva ordentligt i skolan. Och det brister redan på lågstadiet – i årskurs tre borde var femte elev betraktas som underkänd, menar experter. De riktar stark kritik mot Skolverkets riktlinjer för läs- och skrivundervisningen.

– Vi har en läskris. Eleverna får en form av funktionsnedsättning, säger Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

De ledande experter som SVT har pratat med ger en samstämmig bild; resultaten på nationella proven i svenska är missvisande. Endast 5 procent av barnen underkänns i årskurs 3, men i verkligheten är det 20 procent som inte har tillräcklig läs- och skrivkunskap efter lågstadiet, säger forskarna.

– Det är förfärligt. De här eleverna är körda när de kommer till mellanstadiet, de får ingen hjälp, säger Agneta Gulz.

Kritik mot Skolverket

Experterna menar att proven i trean är för lätta och kraven för godkänt för låga. Skolverkets bedömningsfacit, som ska identifiera lässvaga elever, döms ut som som undermåligt av många lärare och forskare.

– Skolverkets bedömningsstöd är för grovmaskigt. Det fångar inte upp elever i riskzonen, säger Linda Fält.

Texten är ett fingerat exempel på ett elevsvar som räknas som godkänt på nationella provet i svenska i årskurs 3. Texten har bearbetats av SVT för att skydda elevers identiteter. Stavfelen och berättelsens struktur motsvarar de ursprungliga texternas. Författarna i videon högst upp i artikeln har fått läsa originaltexter från nationella provet. Foto: SVT

Skolverket menar att nationella proven är utformade för att de allra flesta ska bli godkända. Däremot ses bedömningsstöden just nu över.

– Vi tar till oss kritiken. Men jag tror att lärare vet vilka elever som inte kan läsa ordentligt. Det största problemet är att adekvat stöd inte sätts in, säger Anna Westerholm, chef för läroplansavdelningen på Skolverket.

Lärarnas kompetens kan brista

Utöver kritiken mot de nationella proven räknar experterna upp en mängd orsaker till att läsinlärningen på lågstadiet brister, till exempel lärarnas kompetens.

– Många lågstadielärare kan inte lära barn läsa. Lärarutbildningarna lär inte alltid ut den enda vetenskapliga metod som finns, säger professor Agneta Gulz.

Kritik finns även mot att kursplanerna i svenska, som utformas av Skolverket, är för diffusa och att det är oklart vilka undervisningsmetoder som är evidensbaserade.

– Vi har omfattande kontakt med forskare, men vi kanske inte är tillräckligt bra på att förmedla på vilket sätt vi använt dem. Det framstår kanske som att vi bara sitter och skriver, säger Anna Westerholm.

Ansvarsfrågan oklar

Agneta Gulz menar att det svenska skolväsendet är svårstyrt när problem ska åtgärdas.

– Det finns hundratals enskilda huvudmän och alla kör sitt eget race. Är det rektorns fel? Lärarens fel? Är det lärarutbildningens fel? Är det kommunens fel? Jag kan bara säga att det är vuxensamhället samlat som sviker. Och det är ett lotteri för barnen var de hamnar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.