En ung person med kort hår vänder ryggen mot kameran, klädd i en grå tröja och en grön keps. Personen tar sig med ena handen om nacken och ser ut att vara djupt i tankar. Bakgrunden är suddig och mörk, vilket skapar en stämning av introspektion.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
15-årige ”Alex” har inte dyslexi och har svenska som modersmål – men klarar inte läsningen: ”Kollar på tutorials på youtube istället.” Foto: Andreas Hult/SVT

Fler än 61 000 niondeklassare underkända i läsförståelse senaste nio åren

Uppdaterad
Publicerad

Sedan 2014 har 61 972 niondeklassare fått underkänt på nationella provets läsförståelse. Trots nio år i grundskola förstår de inte vad de läser.

– Att vi inte lyckas med fler elever kan inte vara annat än ett stort svek, säger högstadieläraren och debattören Fredrik Sandström.

SVT har granskat statistik från Skolverket för de nationella provresultaten i nionde klass. Sedan 2014 har tusentals niondeklassare per år fått underkänt på läsförståelsedelen. Siffrorna varierar från 5 695 läsåret 2017/18 till hela 17 574 läsår 2021/22.

I morgon, fredag, kommer siffrorna från årets provresultat, men trenden väntas inte mattas av.

Läskrisen

Betydligt fler har svårt att läsa

Samtidigt vittnar lärare och forskare om att nationella proven egentligen är för lätta, och döljer ett mörkertal av lässvaga elever.

– Om vi säger att de klarar skolan så är det en lögn, menar Fredrik Sandström som är högstadielärare på Gäddgårdsskolan i Arboga och krönikör på Ämnesläraren.

I senaste PISA-mätningen från 2022 nådde var fjärde niondeklassare inte upp till det som OECD definierar som en basnivå av läsförståelse. Det skulle innebära att över 25 000 elever går ut skolan varje år utan att kunna läsa ordentligt, och 200 000 sedan 2014.

– Att vi har 25 procent som kommer ut i vuxenlivet och i princip är funktionella analfabeter är ett stort problem, säger Fredrik Sandström.

”Jobbigt och tråkigt”

15-årige ”Alex” har inte dyslexi och har svenska som modersmål, men har ändå svårt att läsa längre texter.

– Det har alltid varit så. Det är jobbigt och tråkigt, säger han.

”Alex” säger att han inte fick någon extra hjälp på låg- eller mellanstadiet. Och nu i högstadiet får han istället lyssna på inlästa texter – något han själv inte ser som ett problem.

– Om jag ska ta reda på någon fakta, då kollar jag tutorials eller en kort sammanfattning istället för att läsa något långt.

Skolan undviker texter

Det finns flera orsaker bakom bristerna och experter pekar på att skolan misslyckas redan på lågstadiet. Fredrik Sandström lyfter också fram att både elever och lärare undviker texter, eftersom det annars blir svårt för eleverna att hänga med.

En kartläggning från 2020 visade att hälften av högstadieeleverna inte läser en enda sammanhängande sida text om dagen i skolan. Och lärare vittnar om att läsningen gått ner ytterligare sedan dess. 

– Vi är nere på något slags tiktokifiering av läsning: Man läser bara korta rubriker och sammanfattningar. Vi har fasat ut böcker och texter, då kan man ju undra vad vi sysslar med i skolan?

Vad betyder funktionell analfabet?

Begreppet används för att beskriva personer över 16 år med svårigheter att läsa och skriva på en nivå som är tillräcklig för att hantera de dagliga kraven i samhället, såsom att läsa en faktatext, fylla i formulär eller förstå instruktioner.

Personen kan ha grundläggande läs- och skrivkunskaper men inte tillräckligt för att fungera effektivt i arbetslivet och i samhället.

Källor: Skolverket, UNESCO, OECD:s PIAAC-undersökning

Så många har fått F på nationella provet i läsförståelse i åk 9

Läsåret 2014/2015 – 8226 elever.

Läsåret 2015/2016 – 6308 elever.

Läsåret 2016/2017 – 8577 elever.

Läsåret 2017/2018 – 5695 elever.

Läsåret 2018/2019 – 7342 elever.

Läsåren 2019/2020 och 2020/2021 skrevs inga nationella prov på grund av pandemin.

Läsåret 2021/2022 – 17574 elever. Skolverket kan inte förklara varför resultaten skiljer sig så markant från andra år.

2022/2023 – 8270 elever.

Källa: Skolverket

Fler orsaker till bristerna i läs- och skrivförståelse

Agneta Gulz, som är professor i kognitionsvetenskap på Lund universitet, lyfter fram flera faktorer som samverkar och resulterar i att elevernas läs- och skrivförmåga brister:

  • Lärarutbildningarna ger inte alltid lärarna rätt verktyg för läsundervisningen.
  • För stora klasser och för få speciallärare.
  • Diffusa kursplaner som ger för lite utrymme åt läs- och skrivundervisning.
  • För lite träning med papper och penna i klassrummen.
  • Lässvaga barn kan missas i årskurs 3 till följd av att Skolverkets bedömningsstöd till lärarna brister.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Läskrisen

Mer i ämnet