Elsa Bådagård hade inte funderat speciellt mycket över hur hon skulle mata sitt barn. Att enbart amma är det självklara och bästa, utgick hon ifrån. Men hennes barn gick inte upp i vikt som det skulle, och Elsa blev i princip tvungen att använda modersmjölksersättning.

– Vi hade inte så stort val, och det var i sig ganska jobbigt för mig. Jag visste inte så mycket om ersättning då den mesta informationen vi fick från barnmorskorna innan var mest fokuserad på amning.

“Blev så otroligt mycket lättare”

Sonen började, i takt med att han flaskmatades med modersmjölksersättning, må bättre och gå upp i vikt. Det gjorde Elsa mycket lugnare som förälder, men det visade sig också ha andra fördelar för henne.

– Det blev så otroligt mycket lättare att kunna göra saker, utan att känna mig bunden till min son, och vice versa. Det underlättar för ett jämställt föräldraskap, säger Elsa Bådagård.

Hon är kanske inte ensam om att känna så. Socialtjänstens senaste siffror visar att allt fler väljer att komplettera amning med annan kostersättning.

– Jag tror det är många som gör det för att det är praktiskt. Att delamma är ett bra sätt att mata sitt barn, samtidigt som man i viss mån får ha kvar sin frihet.

Önskar mer information

Elsa Bådagård upplever att hon fick väldigt lite information om delamning och kostersättning innan hon födde – att det mest fokuserades på amningen. Hon tror att det skulle göra folk mycket lugnare om man informerade om att delamning kan ha vissa fördelar.

– Då hade man kunnat ta ställning i de här frågorna mer, och det hade inte blivit en lika stor chock när amningen inte fungerade. Amning är något som både en själv och barnet behöver lära sig. Har man möjlighet att lära sig det i lugn och ro kan det bli bättre i många fall. Jag önskar att jag hade hört talas mer om det.