Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator. Foto: Montage: SVT/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Analys: ”En krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen”

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS · En krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen och stora delar av det socialdemokratiska partiet. Så kan den statliga utredningen om förändringar av arbetsrätten tolkas. Å andra sidan har knappast Stefan Löfven något val. Utredningen är en viktig förklaring till att han överhuvudtaget är statsminister.
Mats Knutson inrikespolitisk kommentator

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Frågan om turordningsreglerna och en förändrad arbetsrätt är en av denna mandatperiods stora politiska konfliktfrågor. Historiskt är den också en av de stora tvistefrågorna mellan vänster och höger i svensk politik.

För inte minst Socialdemokraterna och LO har det under lång tid varit av stor betydelse att försöka stoppa de förändringar av turordningsreglerna som flera av de borgerliga partierna drivit på för.

Valet 2018 tvingade emellertid Stefan Löfven att göra upp med Centerpartiet och Liberalerna för att fortsätta som statsminister. En av hans stora eftergifter blev att öppna för ändringar av arbetsrätten och turordningsreglerna. Framför allt Centerpartiet pressade på. Den utredning som presenteras om drygt en vecka är alltså en direkt konsekvens av det så kallade januariavtalet.

Slagits för länge

För fackföreningsrörelsen och stora delar av det socialdemokratiska partiet kan dock förslagen i utredningen tolkas som en ren krigsförklaring. Det handlar inte minst om utvidgade undantag från principen sist in, först ut, som både facket och den politiska vänstern har slagits för under lång tid. Enligt förslaget kommer också löntagare som sägs upp i småföretag att ha en försvagad ställning vid tvister mellan facket och arbetsgivaren.

Stefan Löfven kan dock inte göra så mycket annat än att gilla läget. Skulle Socialdemokraterna vägra att genomföra denna del av januariavtalet förlorar Stefan Löfvens regering det nödvändiga stödet i riksdagen. Då måste han avgå.

Samtidigt sitter han i en politisk rävsax. Om regeringen lägger fram förslaget inför riksdagen har nämligen Vänsterpartiet hotat med en misstroendeförklaring i riksdagen. Och det tycks finnas goda möjligheter för att en sådan skulle röstas igenom. Även om Moderaterna och Kristdemokraterna i sak tycker att ändrade turordningsregler är bra har de sagt sig vara beredda att fälla Löfven tillsammans med Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

LO djupt splittrat

Mycket är alltså oklart kring det här lagförslaget och dess möjligheter att gå igenom riksdagen. Att datum för ikraftträdande flyttats fram till juli 2022 innebär också nya frågetecken. Är partierna beredda att blåsa till strid i denna kontroversiella fråga så nära nästa ordinarie riksdagsval?

Samtidigt kan det vara så att det här förslaget aldrig läggs fram för riksdagen. Parallellt med utredningen har förhandlingar nämligen inletts mellan fack och arbetsgivare. Lyckas de träffa ett avtal med bland annat utvidgade undantag från turordningsreglerna kommer dessa regler att gälla. Stefan Löfven tvingas alltså sätta sitt hopp till dessa förhandlingar.

Men arbetsrätten är en kontroversiell fråga inte minst i fackföreningsrörelsen. LO är djupt splittrat i de förhandlingar som inletts och flera tunga förbund, bland annat Kommunal, har i protest hoppat av förhandlingarna. Det är alltså i nuläget högst oklart om dessa förhandlingar kan slutföras. Utredningsförslaget sätter dock press på parterna att komma överens.

Alltför politiskt explosiv

Arbetsrätten har varit en viktig fråga för framför allt Centerpartiet som länge drivit på för en mer liberaliserad lagstiftning. Centerpartiet vill egentligen att alla små och medelstora företag med upp till 50 anställda helt ska undantas från turordningsreglerna. Men som utredningsförslaget ser ut får de nöja sig med högst fem undantag i alla företag.

Huruvida arbetsrätten verkligen behöver förändras är en fråga som debatterats i Sverige i decennier. Men inte ens under åtta års alliansregering valde Fredrik Reinfeldts regering att ge sig på turordningsreglerna. Man bedömde frågan som alltför politiskt explosiv och ville inte starta krig med fackföreningsrörelsen.

Centerpartiet och Liberalerna hade helt andra bevekelsegrunder när de ingick januariavtalet förra året. Då var huvudsyftet att pressa fram smärtsamma eftergifter för Socialdemokraterna. För Centerpartiet och Liberalerna gällde det att inte framstå som en dörrmatta åt Stefan Löfven. Arbetsrätten med sin symboliska innebörd för Socialdemokraterna var precis den reform de behövde för att kunna rättfärdiga sidbytet från alliansen till Stefan Löfven.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.