Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Knutson: En omröstning som helt och hållet kan avgöras av tillfälligheter och vilka som kommer dit Foto: Jonathan Näckstrand / TT

Analys: En skakig väg väntar Ulf Kristersson

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Det är en skakig väg som väntar moderatledaren Ulf Kristersson om han ska prövas i en statsministeromröstning i riksdagen. Underläget i mandat innebär att han kan bli statsminister endast om ledamöter från motståndarsidan går emot partilinjen eller helt enkelt uteblir från omröstningen.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Det är på sätt och vis logiskt att Ulf Kristersson får det första sonderingsuppdraget. Talmannen hänvisar till att Kristersson företräder det största partiet i den koalition som avsatte Löfven. Problemet för Ulf Kristersson är dock att den koalition av partier som avsatte Löfven inte alls är överens om vad som ska hända nu.

Vänsterpartiet, som var pådrivande med sitt misstroendehot, röstade visserligen för att avsätta Stefan Löfven förra veckan, men säger nu att partiet vill ha tillbaka honom som statsminister. Det innebär att Ulf Kristersson kan samla 174 mandat (M, KD, SD, L) bakom sin kandidatur och det räcker inte i en riksdag med 349 ledamöter.

Matematiskt finns 175 ledamöter (S, V, MP, C) som är beredda att trycka rött för att stoppa honom från att bli statsminister. Eller? Ja, det är det som är den stora frågan idag.

Så kan Kristersson bli statsminister

Det mesta talar visserligen för att i en så viktig omröstning kommer alla riksdagsledamöter att följa partilinjen. I så fall blir inte Kristersson statsminister. Men det oerhört jämna läget i riksdagen öppnar trots allt för att Kristersson faktiskt kan bli statsminister. Och det finns flera olika scenarier som kan föra honom dit.

Ett är centerpartisten Helena Lindahl, som har flaggat för att hon kan komma att gå emot partilinjen och släppa fram Ulf Kristersson i stället för Stefan Löfven. Skulle hon lägga ner sin röst samtidigt som alla andra röstar som förväntat kommer Kristersson att bli vald. Då är det bara 174 ledamöter som röstar nej till Kristersson och det räcker inte. För att han ska stoppas som statsminister krävs 175 nej-röster. Men på tisdagskvällen uppgav hon för Svenska Dagbladet att hon kommer att  följa partilinjen.

En annan är socialdemokraten Sara Heikkinen Breitholtz som inte har deltagit i riksdagens arbete det senaste halvåret. Skulle hon inte dyka upp vid en statsministeromröstning saknas också majoritet för att stoppa Kristersson. Enligt vad SVT erfar vågar Socialdemokraterna inte hoppas på att hon infinner sig. Planen är i ett sådant läge att landsbygdsminister Jennie Nilsson snabbt avgår och återtar sin riksdagsplats. Sara Heikkinen Breitholtz är ersättare för Jennie Nilsson och återtar hon sin riksdagsplats får Heikkinen Breitholtz lämna riksdagen. Då kan Jennie Nilsson delta i omröstningen för att fullfölja partilinjen i denna votering. Räkna dock med att de politiska motståndarna i riksdagen hårt skulle kritisera ett sådant upplägg.

Splittrat L kan sätta stopp

Utöver dessa två scenarier finns flera andra tänkbara situationer där Ulf Kristersson kan bli statsminister trots underläget i mandatfördelningen. Att på kort tid trumma ihop 349 individer till ett möte är aldrig enkelt. Tillfälligheter kan avgöra. Någon kan bli plötsligt sjuk, fastna i trafiken eller i en hiss, saker som normalt sett spelar mindre roll men som kan få långtgående konsekvenser för en statsministeromröstning. De politiska vildarna som också finns i riksdagen är en annan osäkerhetsfaktor.

Men omvänt finns också saker som kan försvåra för Ulf Kristersson i hans ambitioner att bli statsminister. Liberalerna till exempel har nyligen bytt ståndpunkt i regeringsfrågan och förordar nu en moderatledd regering. Men partiet är splittrat i frågan och flera liberala riksdagsledamöter har hårt kritiserat beslutet att släppa fram en regering som samarbetar med Sverigedemokraterna. Det kan alltså teoretiskt uppstå en situation där en eller flera liberaler går emot partilinjen och röstar emot Ulf Kristersson.

Om det går så långt som till en statsministeromröstning är dock oklart ännu. Ulf Kristersson har fått tre dagar på sig för att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Därefter ska han återrapportera till talmannen. Moderatledaren kan då begära ytterligare sonderingstid eller säga att han är klar. Han ska då redovisa vilket stöd han har för sin kandidatur. Talmannen fattar därefter beslut om han ska prövas i en statsministeromröstning, vilket i så fall kan ske redan på måndag nästa vecka.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.