En skola istället för fyra ska bryta segregationen

Uppdaterad
Publicerad

För att bryta segregationen har politikerna i Nyköping tagit till en radikal åtgärd. I höstas slogs kommunens fyra högstadieskolor samman till en stor. Förhoppningen är att det ska öka likvärdigheten och få fler elever att lyckas.

Linnea Broberg och Selma Arifovic går i årskurs sju och har gått i samma klass sedan i höstas. Men om allt varit som vanligt hade de gått på olika skolor och troligtvis inte träffats.

– Nej, skolorna ligger så långt från varandra. Det är typ sex kilometer så vi skulle nog aldrig träffats, säger Linnea Broberg.

Allt är inte som vanligt i Nyköping. Förra året lades kommunens fyra högstadieskolor ner och ersattes av en stor, Nyköpings högstadium. På Linnea Brobergs gamla skola kom ingen elev från ett annat land än Sverige. Att de nu går tillsammans tycker både hon och Selma Arifovic är jättebra.

– Det är många olika personer och då kanske man får mer förståelse för andra kulturer. Jag är muslim och i början förstod ingen varför jag inte åt griskött. Nu förstår alla det, säger Selma Arifovic.

Blandade klasser ska höja resultaten

Vid skolstarten i höstas fick de äldre eleverna fortsätta i sina vanliga klasser men på den nya skolan. För de som började i sjuan blev förändringen större. Varje klass sattes ihop för att få så stor blandning som möjligt, bland annat utifrån elevernas modersmål, studieresultat, intressen och deras föräldrars utbildning. Tanken är att det ska höja resultaten. Målet är att alla ska vara behöriga till gymnasiet när de slutar nian om två år.

Anna Wisselgren, lärare i svenska och dans, var redan från början positiv till sammanslagningen. Och hon tycker att eleverna klarat det bra.

– Elever som behöver extra stöd har kunnat dras upp. Det här handlar om att man ska vara draghjälp till varandra och att man ska se att olikheter gör att man utvecklas och det tycker jag att man ser i de här konstellationerna, säger hon. 

Oro för slagsmål

Men innan skolan startade i höstas var många oroliga för hur det skulle gå att sammanföra barn med olika bakgrund. Henrik Ekman, rektor på Nyköpings högstadium, fick höra att det inte var möjligt.

– Det spelades upp en rad scenarier. Ett sådant var att de skulle börja slåss. För det fanns motsättningar mellan skolor och mellan områden. De som bor på andra sidan motorvägen är på det här sättet, de som bor här är så här.

Men det fick motsatt effekt.  Vi kunde sammanföra dem i samma klass och säga att de är inte allt det där utan de är precis som du och jag. Det blev inga gängbildningar som skapade våldsamma upplopp, säger han.

En större utmaning tycker Henrik Ekman det varit att sammanföra fyra skolor som tidigare arbetat på olika sätt till en. Mycket arbete kvarstår men när det gäller att bryta segregationen och höja resultaten tycker han att de är på rätt väg.

– Jag tror att resultaten kommer att höjas på sikt för Nyköpings högstadieungdomar.

Vad talar för det?

– Vi ger alla samma möjlighet att lära sig någonting. Och det gjorde vi inte innan, säger han.

Väcker intresse

Arbetet på  Nyköpings högstadium har väckt intresse både inom Sverige och internationellt. När vi träffar Henrik Ekman är han på väg till Paris för att tala om projektet.

– Vi har haft ett stort antal kommuner som hört av sig och varit här och som vi pratar med för att sprida idén.

Han tror att modellen skulle fungera även för kommuner som är större än Nyköping.

Beslutet att slå samman de kommunala högstadieskolorna i Nyköping fattades redan 2010, med brett politiskt stöd över blockgränserna. Nyköpings högstadium består av två byggnader. Runt 1300 elever går på skolan och de kan inte önska vilken byggnad de ska gå i, utan klasserna sätts samman av skolan, delvis efter Skolverkets salsa-modell som bland annat bygger på socio-ekonomiska faktorer, var eleven bor, kön och behovet av stöd.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer