Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Detta innebär de senaste inflationssiffrorna – hör SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström i klippet. Foto: SVT och TT

”Ännu en smäll väntar svenska folket: bolånesmällen”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Inflationen tycks ostoppbar just nu. Än en gång blev den högre än proffsen på finansmarknaden förutspått. Det mesta vi köper har blivit dyrare och nu står bolånen på tur.

Kristina Lagerström

Ekonomikommentator

Riksbankschefen har inte gjort sig känd för att låta sig rubbas i första taget, men nu undrar man ändå om han inte satte påskägget i halsen i morse. Inflationen blev 6,1 procent i mars. Visst var det väntat att inflationstakten skulle ta ännu ett kliv uppåt från förra månadens 4,5 procent: Nu är ju effekterna av kriget i Ukraina med för första gången.

Kriget skapar oljekaos och det märks på att det kostar 46 procent mer att tanka bilen än i mars förra året. Elen är 34 procent dyrare. Det är förstås kännbart för många. Men det som är värst för dem som har allra minst pengar är att de här prisökningarna redan har fortplantat sig till det mesta vi köper.

Maten har blivit 5,8 procent dyrare, andra hushållsvaror 8,1 procent. Den som i mars ville handla billigare än föregående månad var så gott som hänvisad till bokhandeln: bokrean startar ju i slutet av februari.

Egentligen är det inte konstigt att stigande el- och bränslepriser sprider sig till resten av ekonomin. Det går ju åt el för att driva jordbruk och fabriker, och bränsle för att transportera både komponenter och färdiga varor. Det är klart att producenterna vill ta betalt för det av konsumenterna.

Komponentbrist och dyra fartygsfrakter

Men el och bränsle svänger normalt sett kraftigt upp och ner. Riksbanken och andra centralbanker ändå en vana att bortse från dem när de bedömer hur inflationen ska utvecklas framöver. De tror helt enkelt inte att stigande el- och bränslepriser hinner sprida sig innan de hunnit falla tillbaka igen.

Och därmed kommer de heller inte hinna leda till krav på högre löner för att kompensera för inflationen, vilket ju är början på den skadliga löne- och prisspiral uppåt som är så dålig för ekonomin, konkurrenskraften och jobben. Och som Riksbanken ska motverka med räntehöjningar.

Men – som vanligt är man frestad att säga – fungerar ekonomiska bedömningar och prognoser uruselt så fort det inträffar något utöver det vanliga. Det kan gälla bolånekris i USA, pandemi, invasionskrig i Ukraina eller i stort sett vad som helst i övrigt.

Det finns flera sådana ”övergående” faktorer från pandemin som påverkar fortfarande: komponentbrist och dyra fartygsfrakter till exempel.

Inflationen faller tillbaka efter sommaren, det sa den amerikanska centralbanken förra våren, 2021. I veckan kom utfallet för mars 2022 i USA: 8,5 procents inflation.

Här hemma meddelade riksbankschefen Stefan Ingves så sent som i februari att Riksbanken bedömer att energipriserna inte kommer fortsätta öka i år. Sedan invaderade Ryssland Ukraina. Både el och drivmedel har stigit med 12 procent sedan dess, enligt dagens statistik från SCB.

”Riksbanken måste släppa idén om nollränta”

Det är uppenbart att Riksbanken måste släppa idén om nollränta till 2024. Det är inte uteslutet att det blir en första räntehöjning redan vid nästa räntebesked 28 april, men annars längre fram i år.

Ännu en smäll väntar alltså svenska folket: bolånesmällen. Redan inflationen kan försämra köpkraften i år med många hundralappar, eller till och med tusenlappar för den med rymliga bostäder och bilar.

Och det trots regeringens stödpaket med bilbidrag och annat. Bolånen kan mycket väl kosta en femhundralapp extra i månaden, per miljon i lån, i slutet av året. Det bygger på att Riksbanken höjer räntan till en procent, från dagens noll, redan i år. Det är väl tilltaget, men något man ändå bör ta höjd för.

Det är mycket pengarna ska räcka till alltså. Kanske kommer en och annan tacka polisen för att den ryckte ut och satte svenskarna i landsarrest utan pass under sommaren – en utebliven utlandsresa i sommar kan betyda välbehövliga pengar kvar på kontot i höst.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.