Kinesiska ambassaden i Stockholm. Kina är ett av de länder som ofta nämns i samband med flyktingspionage. Foto: TT

Flyktingspionage – återkommande problem i Sverige

Publicerad

Att personer från främmande länder kartlägger landsmän i Sverige förekommer med jämna mellanrum. Folkrättsexperten Ove Bring kallar fenomenet allvarligt.

Gripandet av en person misstänkt för grov olovlig underrättelseverksamhet är ett i raden av uppmärksammade fall av flyktingspionage de senaste åren. Personen greps av Säkerhetspolisen, Säpo, eftersom brottsmisstanken rubriceras som spionage och därför lyder under Säpos ansvarsområde. Säpo vill inte kommentera på vilket lands uppdrag personen ska ha agerat.

LÄS MER: Misstänkt flyktingspion gripen av Säpo

– Generellt kan man säga att de länder som ägnar sig åt flyktingspionage lägger ner ganska omfattande resurser på den här verksamheten. Det handlar om länder som inte värdesätter mänskliga rättigheter och yttrandefrihet, säger Nina Odermalm Schei, presschef på Säpo.

Avhoppare mördades

I januari i fjol framkom det att Migrationsverket anlitat regimtrogna tolkar för förhör med eritreanska flyktingar. Just Eritrea återkommer i rapporteringen om flyktingspionage i Sverige och flera exileritreaner har vittnat om att de pressats på pengar av anställda vid Eritreas ambassad. 2014 valde utrikesdepartementet att utvisa förstesekreteraren vid Eritreas ambassad i Stockholm.  

– Det förekommer av och till och det är tillräckligt allvarligt för att det ska vara ett problem, säger Ove Bring till SVT Nyheter.  

Fenomenet uppmärksammades redan på 1980-talet i samband med personer med koppling till Saddam Husseins regim i Irak kartlade irakiska medborgare i Sverige. Det kanske mest uppmärksammade fallet är styckmordet på Majid Husain 1985.  

Husain som hade ett förflutet i Saddam Hussains säkerhetstjänst flydde landet och sökte politisk asyl i Sverige. Efter att hotat röja identiteten på irakiska agenter i Europa mördades han på ett studenthem i Stockholm. Spåren ledde till agenter i säkerhetstjänsten och diplomater på Iraks ambassad i Stockholm, men ingen har fällts för det mordet. 

Även Kina förekommer i flera fall av misstänkt flyktingspionage. Enligt uppgifter i Dagens Nyheter från 2009 ska Kina ha bedrivit flyktingspionage på exilkineser i Sverige under en längre tid, även Iran figurerar i de sammanhangen. 

Flera fall

2009 greps en svensk medborgare misstänkt för flyktingspionage, enligt TV4 skulle den gripne ha arbetat på uppdrag av kinesisk säkerhetstjänst.  

Enligt uppgifter som Dagens Nyheter begärt fram från Säpo hade minst tio utländska diplomater utvisats mellan 1995 och 2009 för att de bedrivit flyktingspionage.  

– Om ambassadpersonal bidrar med assistans till verksamhet som är olaglig i värdlandet kan en sådan person utvisas. Enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser ska man respektera vistelselandets lagar, säger Ove Bring.  

Ambassadpersonal omfattas av diplomatisk immunitet och kan inte åtalas i Sverige, men regeringen kan fatta beslut om utvisning, vilket på diplomatspråk kallas persona non grata, alltså en icke önskvärd person.  

Utrikesdepartementet har som policy att inte offentliggöra på vilka grunder utländska ambassadpersonal utvisas och man vill därför inte kommentera om någon anställd vid utländska beskickningar utvisats ur Sverige på grund av flyktingspionage.  

– Utrikesdepartementet kommenterar inte fall där utländska diplomater förklarats persona non grata, säger Johanna Westlund, presskommunikatör UD.  

Flyktingspionage

Visa

Så kallat flyktingspionage är underrättelseverksamhet som riktas mot till exempel oppositionella, regimkritiker och andra som lever i exil. Det händer också att personer med svenskt ursprung, som stöttar flyktingarna, utsätts.

Det finns en risk att spionaget övergår i andra former av spioneri, där personer genom olika påtryckningar tvingas spionera på sina landsmän.

Stater som bedriver flyktingspionage lägger ofta ner stora resurser för att hindra individer och grupper från att bedriva regimkritisk verksamhet.

Källa: Säkerhetspolisen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer