– Vi börjat att titta på fartyget och de skador som finns. Det finns ingenting där som tyder på att det skulle ha gått till på något annat sätt än vad den gamla utredningen från 1997 kom fram till, säger Jonas Bäckstrand, ordförande för Estoniautredningen, till TT. Foto: Ocean Discovery/Stefan Jerrevång/TT

”Handfull” militära transporter i civila fordon på Estonia

Publicerad

Civila fordon på passagerarfärjan Estonia transporterade militärt materiel från Baltikum till Sverige, bekräftade Försvarsmakten på torsdagen.

– Vi har gått till botten med det mesta, förklarar överste Anders Stach.

I ett nytt dokument bekräftas ”en handfull” militära transporter från Baltikum på Estonia med den svenska Försvarsmakten som mottagare. Det ska handla om ”elektronisk utrustning utan någon anknytning till vapensystem” som transporterats i civila fordon.

– I början på 90-talet var de baltiska länderna nyligen självständiga och Sovjetunionen hade fallit, så det fanns väl ett stort intresse för bland annat den svenska Försvarsmakten att komma över militärt materiel därifrån, säger Jonas Bäckstrand, ordförande för Estoniautredningen vid Statens haverikommission (SHK), till TT.

Han beskriver att nya uppgifter framkommit vid intervjuer med både nuvarande och tidigare verksamma vid Försvarsmakten.

”Har gått till botten med det mesta”

Överste Anders Stach vid Försvarsmakten bekräftar att ”teknisk utrustning med därtill kopplad dokumentation” transporterades, men han kan inte gå in på varför. Han kan inte heller förklara varför civila fordon användes.

– Det vi vet i dag är det som vi har delgivit, och vi har gått till botten med det mesta, säger han till TT.

”Projekt baltstöd”

I Försvarsmaktens skriftliga svar till SHK nämns ”Projekt baltstöd”, ett svenskt militärt biståndsprogram som man deltog i 1993-2003. Projektet innefattande ”materiel som överfördes till Baltikum” samt ”omfattande utbildningsprogram” och minröjning. Men enligt Försvarsmakten går det inte att få fram vilka fartyg som användes i utifrån deras arkiv.

Överlevare kräver omtag

Nyligen skrev 17 överlevare från Estonias förlisning på DN Debatt om behovet att tillsätta mer resurser och granska haverirapporten i sin helhet. De beskriver att det tog 27 år innan de fick lämna vittnesmål och att slutrapporten från 1997 inte stämde helt överens med deras upplevelser.

”Om det under 90-talet var känsligt att utreda på grund av säkerhetspolitik och Sveriges behov att hävda sin alliansfrihet, kanske det kan värderas annorlunda nu?”, skriver debattörerna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.