Ett enkelt prov kan rädda liv

Uppdaterad
Publicerad

Med ett enkelt prov kan man upptäcka tjocktarmscancer och rädda liv. Men en tredjedel av alla som får erbjudande att skicka in provet avstår. Mest ovilliga att låta undersöka sig är män.

Cancer i tjocktarmen och ändtarmen är en av våra vanligaste cancerformer. Bara hälften av alla som drabbas överlever. För att kunna rädda fler liv försöker Stockholms landsting, som enda landsting i Sverige, sedan januari 2008 att med ett utskick hitta de drabbade på ett tidigt stadium – en metod som EU rekommenderar.

– Det ger en möjlighet att hitta en sjukdom som faktiskt, om den upptäcks sent, kan leda till för tidig död, säger docent Sven Törnberg.

Att gå igenom en stor befolkningsgrupp för att leta efter en viss sjukdom kallas screening. Metoden har varit omdebatterad, men flera vetenskapliga undersökningar visar att den räddar liv. Kerstin M Lundberg är en av de stockholmare mellan 60 och 69 år som fått ett brev hem med kort för avföringsprov.

Kände sig frisk

– Min första reaktion var ju att jag känner mig helt frisk, jag har inte ont någonstans så jag tänkte att det är ingenting för mig, säger Kerstin M Lundberg.

Reaktionen är vanlig. Karolinska Universitetssjukhusets utvärdering visar att 64 procent av dem som får utskicket svarar, vilket internationellt sett är en hög siffra, men 36 procent kastar alltså materialet i papperskorgen. Minst benägna att skicka in avföringsprov är män. Varför det är så är oklart.

– Eftersom kvinnor redan omfattas av mammografiprogrammet och den gynekologiska cellprovtagningen så har de en större vana att hörsamma sådana här inbjudningar till provtagning, säger Sven Törnberg.

Kerstin M Lundberg ändrade sig och beslöt sig för att skicka in avföringsprov.

– Min tanke var: men det här är ju ett erbjudande, något som jag absolut måste nappa på, säger hon.

Fick veta att hon hade cancer

Tur var väl det. För det fanns blod i avföringen och det blev fler undersökningar – så kallad koloskopi. Med ett böjligt instrument kan läkaren upptäcka förändringar i tarmen.

Kestin fick veta att hon hade cancer.

– Det var en mycket erfaren och tuff läkare och han sa att nu hade du en jäkla tur som var med i den här screeningen. En månad efter det var jag opererad för tjocktarmscancer, berättar Kerstin M Lundberg.

Men blod i avföringen är för de allra flesta, åtta av tio, inte ett tecken på tjocktarmscancer och kritiker mot screening menar därför att många oroas i onödan när drygt en tredjedel ändå avstår från att svara.

Men Kerstin M Lundberg ser med tacksamhet på metoden.

– För var hade jag varit i dag om jag inte hade nappat på detta erbjudande?

Anna Olsdotter Arnmar

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.