Ny forskning: Därför är våra hjärnor friska längre

Publicerad

Demens är ett snabbt växande folkhälsoproblem och kommer att utsätta samhället för stora påfrestningar när allt fler drabbas. Men nu presenterar forskare ett ljus i mörkret – vi lever allt längre med frisk hjärna och forskarna tror sig veta varför.

En rad skolreformer under 1900-talet har lett till att den obligatoriska skolundervisningen förlängts. På senare tid har det också blivit allt vanligare att utbilda sig även efter avslutad skolgång.

Av undervisning blir vi intelligentare, forskarna säger att vår kognitiva förmåga förbättras. Vi skaffar oss en begåvningsreserv som vi har nytta av hela livet. Och begåvning och kunskap visar sig kunna skjuta upp insjuknandet i demens.

Erfarenheter och kunskaper

När vi åldras minskas hjärnans kapacitet. Minne, snabbhet och slutledningsförmåga blir allt sämre med åren. Den yttersta konsekvensen är demenssjukdom.

– Åldersförändringarna i hjärnan är ett normalt fenomen, säger Martin Lövdén som är professor vid Aging Research Center i Stockholm. Men vi kan till viss del kompensera förlusterna i hjärnans kapacitet genom att ha en stor erfarenhetsbas och rika kunskaper.

Om man har skaffat sig bra kognitiv förmåga som ung så ser vi att det påverkar hjärnan hela livet.

Barndom, livsstil och ekonomi

För att ytterligare minska förekomsten av demens gäller det att negativa faktorer som högt blodtryck, övervikt, blodkärlssjukdomar, rökning och alkoholmissbruk bekämpas.

Ohälsosam mat och brist på motion är andra riskfaktorer. Det gäller också att undvika social isolering av de gamla för att kunna bromsa sjukdomsutvecklingen.

– För att undvika att drabbas av demens ska man ha lite tur i livet och välja rätt föräldrar, säger Martin Lövdén.

Han syftar då på demenssjukdomarnas starka ärftlighet, 58 – 78 procent av demensfallen kan förklaras utifrån genetiska aspekter. Han syftar också på att ett liv fritt från riskfaktorer för demens sannolikt skjuter upp insjuknandet.

Den självklara frågan infinner sig; kan vi på ett personligt plan förhindra att drabbas av demens om vi konsekvent undviker de livsstilsrelaterade riskfaktorerna.

– Nej, risken att drabbas kan minskas något, men de genetiska faktorerna överväger stort, säger Martin Lövdén

Insjuknar senare och lever längre

Det som nu sker med ökad utbildning och bättre folkhälsa är att demensen debuterar senare i livet.

Det positiva är att vi får fler friska år och lever längre med sjukdomen. Det negativa är att med ökad livslängd blir en högre andel sjuka. Forskarna tror att resultatet av dessa båda förändringar blir att demensen kommer vara lika vanlig bland äldre i framtiden som den är i dag. Och de äldre blir allt fler.

– Med dagens utveckling i befolkningen räknar vi med att 75-plussarna är dubbelt så många om 35 år och då räknar vi med att antalet dementa också kommer att fördubblas och uppgå till 320.000, säger Martin Lövdén.

320.000 demenssjuka som äldrevården ska erbjuda ett värdigt liv blir naturligtvis en svår utmaning.

– Jag skulle önska att vården tar ett helhetsperspektiv och inte bara inriktar sig på medicinering och städning, säger Martin Lövdén. Vi måste se mer av social, mental och fysisk stimulans i äldrevården.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer