Säkerhetsanalysen har tagits fram av riksdagens åtta partier och presenterades på en gemensam pressträff på fredagen.
Den främsta konsekvensen av ett medlemskap i Nato är enligt analysen att Sverige skulle bli en del av Natos kollektiva säkerhet och omfattas av säkerhetsgarantier enligt artikel fem.
Ett eventuellt svenskt Nato-medlemskap skulle även höja tröskeln för militära konflikter och därmed ge en konfliktavhållande effekt i norra Europa, slår man fast.
Väpnat angrepp kan inte uteslutas
Ett finländskt och ett svenskt Nato-medlemskap skulle uppfattas negativt av Ryssland och leda till svarsåtgärder. Bedömningen i den säkerhetspolitiska analysen är dock att Sverige inte kommer att utsättas för ett konventionellt militärt angrepp som en reaktion på en eventuell svensk Natoansökan.
– Däremot har det slagits fast att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas, säger utrikesminister Ann Linde på pressträffen.
Sveriges alliansfrihet kompletteras i dag med en rad bilaterala försvarssamarbeten med bland annat USA, Storbritannien och Finland.
Men enligt analysen begränsas försvarssamarbetena av att de inte innefattar ömsesidiga försvarsförpliktelser. Utsikterna för att Nato eller USA skulle ge Sverige säkerhetsgarantier utan medlemskap bedöms vara små. Det bedöms inte heller vara realistiskt att utveckla andra bilaterala försvarsallianser utanför Nato.
Enligt Linde skulle Sverige behöva stöd med tröskelhöjande och skyddande åtgärder under ansökningsperioden.
– Det bör betonas att det handlar om säkerhetsförsäkringar från vissa Natoländer, inte om juridiskt bindande försvarsgarantier. Det kan vi bara få som fullvärdiga medlemmar, säger utrikesministern och understryker att samtal har förts med USA, Storbritannien och Tyskland.
Innehåller ingen rekommendation
Trots att analysen pekar på en rad fördelar med ett svenskt medlemskap i Nato ger den ingen rekommendation om Sverige bör gå med eller inte.
Analysen tjänar dock som ett viktigt underlag för Socialdemokraternas och regeringens Natobeslut som ska presenteras på söndag och måndag.
Samtliga riksdagspartier står bakom analysdelen i rapporten och är eniga i synen på Ryssland. Vänsterpartiet och Miljöpartiet står dock inte bakom rapporten som helhet.