Själva innehållet i trafiken måste inte sparas. EU-länderna har 18 månad- er på sig att införa reglerna, som tidigare godkänts i EU-parlamentet.
Beslutet motiveras bl.a. med kampen mot terrorismen. Svenska miljöpartiet är emot beslutet som sägs leda till övervakning av alla medborgare medan terrorister väljer andra metoder.
Telekombolag och internetleverantörer åläggs att lagra data mellan sex månader och två år. Vilket som ska gälla överlåts åt varje medlemsstat att avgöra.
Bolagen ska spara loggar över vem som kontaktat vem, varifrån och vart samtal, e-post eller sms-meddelanden gått, och när kommunikationen skedde.
Beslutet är en direkt följd av terrordåden i Madrid 2004 och dåden i Londons tunnelbana i fjol.
Telekombolagen har protesterat och sagt att lagringen innebär ökade kostnader. Men EU anser inte att länderna ska ersätta sina telekombolag för detta.
”Katastrof hade väntat”
Om operatörerna går över till fasta, förbetalda abonnemang, en utveckling som är på gång, skulle behovet av att lagra uppgifterna minska.
-Om fem år hade i så fall svensk polis stått inför en katastrof, sade justitieminister Thomas Bodström efter det formella beslutet om lagring av telefon- och internetdata på mötet för EU:s justitie- och inrikesministrar i Bryssel.
Katastrofen vore, enligt Bodström, att de telefondata som svensk polis framgångsrikt använder, gradvis skulle försvinna.
-Nu kan vi fortsätta använda redskap som vi, åtminstone i Sverige har använt i 25 år, sade Bodström som nu börjar arbetet med att omsätta direktivet till svensk lag.
Flera partier emot
Flera partier i Sverige är emot beslutet. Miljöpartisten Leif Björnlod anser att det innebär en generell övervakning av alla svenska medborgare. Förslaget bör därför kastas i papperskorgen, anser han.
Han tror heller inte att det kommer att stoppa terrorism eller annan organiserad brottslighet, eftersom det tekniskt är enkelt att kringgå övervakningen, till exempel via internettelefoni.
Moderaternas Beatrice Ask har hela tiden varit kritisk till förslaget om datalagring.
-Nu ska man tillsätta en utredning i justitiedepartementet för att utreda hur det ska genomföras i Sverige. Om man driver ett sådant här förslag så hårt så lever man ju i föreställningen att det är tillräckligt klart för att genomföras i Sverige. Det säger en del om komplexiteten i det här, säger hon till TT.
Folkpartiet och kristdemokraterna har stått bakom regeringens förslag under förutsättning att internettrafiken inte ska inbegripas i datalagringen.
Lagring av tele- och internetdata
* Direktivet träder i kraft om några veckor, när lagtexten publicerats i EU:s officiella tidning.
* Direktivet sätter en lägstanivå; medlemsländer kan ha mer omfattande krav.
* Medlemsländer får 18 månader på sig, från den dagen, att införliva reglerna för lagring av telefondata i sin egen lagstiftning. De får 36 månader (tre år) på sig att införa reglerna för internetdata.
* Uppgifterna som ska lagras ska ge svar på: Vem kontaktade vem, eller mer specifikt vilka telefoner eller datorer hade kontakt? När skedde det? Var befann sig utrustningen?
* Data från fasta telefoner och mobiltelefoner ska lagras, liksom e-postdata och telefoni över internet.
* Bara kontaktulppgifterna, inte innehållet i samtal eller meddelanden, ska lagras.
* Uppgifterna ska lagras i minst sex månader och som längst två år.
* Nationella myndigheter får besluta om vem som ska få del av uppgifterna.
* Uppgifter ska lämnas ut i första hand för utredningar om ”allvarlig brottslighet”. Men medlemsländerna kan själva bestämma vilka brott det rör sig om.
Källa: TT