EU-kommissionen presenterade idag ett vad som kallas ett reflektionspapper om eurons framtid.
Det här har framförts tidigare men då bara blivit lösa diskussionsidéer. Kanske ligger förslagen nu mer i tiden när Frankrikes nye president Emmanuel Macron försöker få med sig Tyskland och Angela Merkel på starkare samarbete.
Mäktig eurochef
I förslagen ingår en eurochef eller ett slags euro-finansminister. En ny mäktig person som skulle vara både ansvarig EU-kommissionär och ordförande för eurogruppen med euroländernas finansministrar. Beslut om ländernas statsbudgetar och underskott skulle enligt kommissionen få mer demokratisk legitimitet genom att EU-parlamentet ges en roll att övervaka den nye eurochefen och det nya europeiska finansdepartement.
På sikt vill EU-kommissionen att nya skatter ska kunna tas ut direkt för eurobudgeten.
– Vi vill stärka den demokratiska kontrollen av besluten om euro-valutan genom att ge EU-parlamentet mer makt, sa EU-kommissionären Pierre Moscovici vid presskonferensen i Bryssel idag.
LÄS MER: Analys: En testballong – men svårare stå utanför euron
Bara Danmark har undantag
I tidigare läckor kring dagens förslag har det talats om att EU-kommissionen skulle sätta upp år 2025 som ett mål nära alla EU-länder ska ha gått över till euron. Idag betonade EU-kommissionen än en gång att det inte är tal om någon sådan tidsgräns.
Samtidigt betonas att det när britterna lämnar så är det bara Danmark som har ett undantag i EU:s grundfördrag från att ansluta sig till euron.
– Förutom Danmark så förväntas alla övriga stater att någon gång ansluta sig till euron-valutan, även om det inte finns någon tidsgräns för när det ska ske, sa ansvarige EU-kommissionären Valdis Dombrovisks idag.
Förväntningar på Sverige
Sverige har inget formellt undantag, och Sverige uppfyller de ekonomiska kraven för euron vad gäller statsskuld med mera.
Den formella ursäkten för att inte ansluta Sverige är bland annat att växelkursen varierar. Samtidigt har EU-politiker sagt att det går inte att ansluta ett land mot befolkningens uttalade vilja i en folkomröstning. Också i länder som Polen och Tjeckien är både regeringar och opinion idag skeptiska till euro-anslutning.
LÄS MER: Finanisministern om euron: Upp till svenska folket att bestämma
Starkare euro ska locka
Vid presskonferensen idag sa kommissionären Pierre Moscovci att det inte handlar om att tvinga in nya euroländer, men EU-kommissionens mål är tydligt.
– Efter brexit är Danmark det enda landet med ett formellt undantag, alla övriga förväntas att anslutas till euron när villkoren uppfyllts. Låt mig göra det helt klart, vårt mål är inte att göra den här processen mer tvingande, tvärtom vill vi göra det mer attraktivt att ansluta sig till euron. Euron är hela EU:s valuta, sa ekonomikommissionären Pierre Moscovici idag.