EU: Korruption för miljardbelopp

Uppdaterad
Publicerad

Korruptionen i EU beräknas kosta över 1.050 miljarder kronor per år, enligt en larmrapport från EU-kommissionen.

Tre av fyra EU-invånare anser att korruptionen är utbredd och över hälften, 56 procent, anser att korruptionen i hemlandet har ökat under de senaste tre åren, visar en enkät som ingår i rapporten.

– Det här är ett europeiskt problem, som verkligen undergräver demokratins fundament och tilltron till det politiska systemet. Men det är också otroligt mycket pengar som försvinner, säger EU-kommissionären Cecilia Malmström, med ansvar för EU:s inre marknad.

I en svensk enkät uppger var femte tillfrågad, 18 procent, att de känner någon som tar emot eller har tagit emot en muta. Det är en högre nivå en EU-snittet på 12 procent.

Förväntas betala

Samtidigt uppger inte ens 1 procent av de 1 000 svenskar som har tillfrågats att de har ombetts eller förväntats att betala mutor under det gångna året, mot EU-snittet på 4 procent.

Malmström har svårt att förklara skillnaderna, men säger att siffrorna är statistiskt relevanta.

Professor Claes Sandgren, ordförande i Institutet mot mutor, tycker dock att uppgiften om att 18 procent av svenskarna känner någon som har mutats gör att han måste ifrågasätta underlaget.

Han är även kritisk till flera av EU-kommissionens förslag för att stärka den svenska korruptionsbekämpningen.

– Insynen i kommunal upphandling i Sverige är ju typiskt sett bra, säger han.

Konstigt att straffa

Han tillägger att lagen redan har ändrats vad gäller mutor via tredje part i utlandet och att det är oklart om det skulle vara önskvärt att frångå så kallad dubbel straffbarhet som princip.

– Gör man något på en ort där det är lagligt kan det bli konstigt att straffa det i Sverige.

Hemlig partifinansiering är också problematisk, enligt Malmström. Även detta berör Sverige.

Det kan vara någon med personlig anknytning som bidrar, konstaterar hon.

– Men det kan ju också vara ett stort företag eller en organisation. Då har väljarna en rättighet att få reda på det. Det kan påverka väljarens ställningstagande, säger Malmström.

Hon tror dock inte på gemensamma EU-regler på området, då traditioner och partisystem är så olika.

– Jag tror inte det finns en modell som passar alla.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.