Foto: Frank Augstein/AP

ANALYS: EU-stödet växer – men hur ska det förvaltas?

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Européer vill hålla ihop. Kinas växande makt, valet av Donald Trump, klimatkrisen, terrorismen och migrationen – det är utmaningar som gör alltfler EU-medborgare nöjda med EU. Mest positiva är de yngre. Frågan är hur EU ska kunna leva upp till det växande folkliga stödet?

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Plötsligt har det hänt. Europeiska Unionen börjar bli populär. EU har gått från en töntig och irriterande övermakt till en sammanslutning som tycks ha motiverat sitt existensberättigande.

Skämten om EU:s regler om hur böjd en gurka får vara hörs knappt längre. Många av de mest EU-kritiska partierna har tonat ner sina krav om utträde och satsar istället på att förändra inifrån. Den bärande tanken när ett krigshärjat Europa på 1940-talet grundande det som skulle bli EU var att länder som handlar med varandra inte krigar mot varandra.

Entydig trend

De senaste opinionsmätningarna utförda av EU-parlamentet visar en tydlig trend. Stödet för EU växer. 62 procent av alla EU-medborgare tycker att EU är bra och att deras land tjänat på EU-medlemskapet. Det är den högsta siffran sen Berlinmurens fall 1989.

Sverige är en av de länder där stödet ökat mest, 65 procent anser att medlemskapet är bra för Sverige, enligt den senaste Novusundersökningen. Det beror på två saker. Sverige har nu varit medlem i över två decennier och en majoritet av svenskarna tycks acceptera att EU är del av den svenska vardagen och politiska processen.

I regioner som Värmland, Västra Götaland och Blekinge är Bryssel numera en lika viktig maktfaktor och förhandlingspartner som Stockholm. Beslutet att stå utanför euron har bidragit till acceptansen, fortfarande är det en majoritet av svenskarna som är emot att Sverige ska ingå i eurosamarbetet.

Det växande stödet handlar också om de globala utmaningar som Sverige och andra EU-länder står inför. Handelskrig med Kina, Donald Trumps alltmer fientliga attityd till Europa, migrantströmmar från krigets Syrien och Rysslands växande militära närvaro i Östersjön, det är nya utmaningar där en ensam nation står sig slätt.

Klimatet ligger högt upp på listan över svenskarnas mest prioriterade frågor inför året EU-val. EU har sedan länge en samordnad politik och företräder samtliga medlemsstater i FN:s globala klimatförhandlingar.

Störst är stödet för EU bland de unga. De yngre européerna har tydliga uppdrag åt EU de närmaste fem åren, det är att bekämpa terrorism, att skydda klimat och miljö och att reglera invandringen.

”Stulit vår framtid”

I Storbritannien är generationsklyftan kring synen på EU extra tydlig.

63 procent av dem mellan 16-26 år vill vara kvar i EU. Beslutet om ett brexit beskrivs av många yngre som att ”de gamla har stulit vår framtid”. Möjligheten att enkelt kunna studera, söka forskningsstöd via Erasmus och bo i andra EU-länder försvinner.

Men, det är vanskligt att generalisera en hel generation. Till exempel är det bara hälften av alla brittiska ungdomar som går vidare till högre studier så argumentet att ”unga britter vill vara kvar i EU för att kunna plugga utomlands” är inte helt relevant. Men faktum kvarstår att Storbritannien är ett dramatiskt delat land. Generellt sett så vill de som är över 45 år lämna EU, ha skärpta gränskontroller och de under 45 år vill vara kvar och anser i högre grad att invandring berikar.

En annan mätning i sju EU-länder bekräftar bilden att stödet för EU bland unga är stort. 71 procent av alla under 26 år skulle rösta för att vara kvar i EU om de ställdes inför frågan. Det är ett betydligt större stöd bland de unga än för bara två år sedan. 

Det är också yngre som allt tydligare börjar utveckla en europeisk identitet, delvis drivet av ett missnöje med sina politiker på hemmaplan. Korruption och dåligt ledarskap minskar förtroendet för politiker i det egna landet. EU representerar frihet att resa över gränserna, att arbeta, studera, bo var man vill och numera också gratis wifi.

EU är idag världens största ekonomi, större än både USA och Kina.

Den stora paradoxen

Samtidigt innebär medborgarnas växande förtroende för EU en enorm utmaning. Den stora paradoxen är att samtidigt som förtroendet för EU som idé växer så minskar människors förtroende för myndigheter och institutioner, särskilt på landsbygden.

EU-länder som Rumänien, Polen, Ungern och Italien leds av regeringar som visserligen gärna tar emot EU-bidrag men som öppet visar sitt förakt för unionens regler om att respektera rättsstatens principer.

Här har EU visat sig stå handfallen när ett medlemsland plötsligt öppet bryter mot reglerna. Samtidigt som stödet för EU ökar i medlemsländerna så tappar demokratin mark, till exempel så inskränks public service tv-bolagens frihet i alltfler EU-länder.

Populister delar in världen i ett ”vi” och ett ”dom”, där EU hör till eliten. Utvecklingen är tydlig i Italien. Italienare är bland de mest kritiska till EU, med en regering som knyter allt närmare band till Ryssland och Kina, två stormakter som EU har alltmer frostiga relationer till.

Att förklara varför demokrati är meningsfullt är ett uppdrag som ligger hos EU.

Ian Bond på den Brysselbaserade tankesmedjan”Centre for European Reform” anser att EU delvis bär skulden till att demokratin förlorar mark, för att man trott att demokratin som samhällsmodell är oövervinnelig. Man räknade inte med att Ryssland skulle stödja högernationalister i Europa eller att Kina skulle inspirera i hur man förtrycker mänskliga rättigheter.

I dag visar bland annat en studie vid Harvard University att millenniegenerationen i Europa i sjunkande grad stödjer demokratin som statsskick och att stödet för ”en stark ledare” ökar. En trend som en färsk mätning i Storbritannien också bekräftar.

EU:s utmaning

EU:s utmaning ligger i att både visa lejonklorna på den globala arenan samtidigt som man försvarar demokrati, yttrandefrihet och försöker minska de sociala klyftorna på hemmaplan

Det kräver i sin tur att de 27 medlemsländerna kan hålla ihop och fortsätta slå vakt om de grundläggande principer som en gång förde dem samman.

Förutsättningarna är bättre än på länge eftersom EU:s medborgare just nu står bakom tanken om ett handlingskraftigt EU.

Men hur EU:s institutioner ska kunna leverera det som medborgarna önskar sig, från skydd av klimatet till reglerad invandring, det är en fråga som varje röstberättigad europé bör ställa till de politiker som nu jagar för att få deras röster i EU-valet i slutet av maj.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

EU-valet 2019

Mer i ämnet