Annika Creutzer, privatekonomisk expert, varför tror du att så många svenskar väljer att spara på bankkonton? 

– Sparandet har ökat kraftigt och det tror jag det finns många anledningar till. Nollräntan eller till och med minusräntan, som riksbanken har, signalerar kris på sitt sätt så jag tror att de som har pengar håller lite hårdare i dem och parkerar dem på en bank.  

Finns det andra anledningar?  

– Ja, jag kan tänka mig att den nya amorteringslagen gör att man ogärna vill ta ett nytt bolån och hellre väljer att placera pengarna på banken inför en större renovering istället för att betala av eller ta nya lån.   

Blir det att man ser på sitt sparande som en buffert? 

– Ja, det är ju en buffert för framtida utgifter. Sen handlar det om vanligt sparande också. Man känner oro och är lite ovan vid att placera i aktiefonder och liknande som skulle ge lite mer än bankkontot.  

Vilket tips skulle du vilja ge den enskilde spararen? 

– Det är bra att försöka ha en buffert om man inte har det. Var femte svensk har faktiskt svårt att klara en utgift på 11.000 kronor, så många kan inte spara eller har inte sparat. Men om man gör en stående överföring på några hundralappar från lönekontot samtidigt som lönen går in hinner man inte märka att de är saknade. I slutändan blir det en lite buffert på bankkontot. 

Finns det en gräns för hur mycket man bör spara på ett sparkonto?

– Nej egentligen inte, det beror helt på ens egen ekonomi och vad man har för utgifter framöver, men man kanske inte bara ska spara på sparkonto om man kommer upp i så stora belopp att det handlar om en årslön eller liknande. Då finns det andra sätt för pengar att växa. Och framför allt ska man inte spara mycket pengar på banken om man har många dyra konsumtionslån. Det är en riktigt dålig affär. Så först ska man göra sig av med dyra konsumtionslån, sen kanske beta av boendelån till en viss del så man vet att man klarar dem den dag man inte längre har arbetsinkomster. Efter det kan man kanske ha lite mer i annat sparande.