Uppgiften finns i en enkät som EU-kommissionen låtit utföra.
– Det verkar väldigt konstigt. Det måste man sätta ett stort frågetecken framför. Det har ju gjorts en massa studier. Sverige brukar alltid hamna bland de bästa länderna i världen, år efter år, säger han.
Siffran väcker frågor om hur enkäten är gjord, anser han.
EU-kommissionens förslag om lagändringar får blandade recensioner av Sandgren. Han är för höjda böter för företag som betalar mutor i utlandet och ett förbud mot anonyma partibidrag, men ställer sig frågande till de andra.
– Insynen i kommunal upphandling i Sverige är ju typiskt sett bra, säger han.
Vad gäller mutor via tredje part har lagen redan ändrats, i juni 2012, påpekar Sandgren. Att frångå dubbel straffbarhet, det vill säga att en handling ska vara ett brott i båda länder, ställer han sig också frågande till.
– Det kan diskuteras men det är en princip som man gör väldigt få undantag från för några mycket grova brott. Gör man något på en ort där det är lagligt kan det bli konstigt att straffa det i Sverige.
40 procent: Korruptionen utbredd
Korruptionen är utbredd i Sverige, enligt 40 procent av de tillfrågade i EU-kommissionens enkät, Special Eurobarometer on Corruption. Och 12 procent uppger att de känner sig påverkade av korruptionen i sin vardag.
EU-snittet för dessa två mått ligger på 76 respektive 26 procent i mätningen.
Bland svenska företagschefer som varit med i enkäten anser 36 procent att det svenska näringslivets konkurrenskraft hämmas av favorisering och korruption. Det kan jämföras med ett EU-snitt på 73 procent.
Den det är samtidigt 12 procent av företagsledarna i Sverige som säger att det egna företaget har problem med korruption i sina affärer, mot ett EU-snitt på 43 procent.
Enligt 22 procent av företagarna är korruption i samband med offentlig upphandling på nationell nivå utbredd, medan siffran stiger till 33 procent på lokal nivå. EU-snittet för dessa två mått ligger på 56 respektive 60 procent.
Malmström: Någon grund finns det väl
Att 18 procent av de tillfrågade i en enkät med svenskar säger att de personligen känner någon som tar emot eller har tagit emot mutor förvånar Cecilia Malmström.
– Det är en hög siffra, högre än EU-snittet. Samtidigt om man tittar på nästa fråga så är det bara 1 procent som säger att de verkligen har betalat en muta eller har blivit ombedda att betala en muta. Det är lägre än snittet, säger hon.
TT: Hur tolkar du det?
-Jag tror inte att svenska folket är mer misstänksamma än andra. Någon grund finns det väl. Men om det verkligen är 18 procent är omöjligt att svara på.
Enligt Malmström bygger enkäten på intervjuer med 1 000 personer i varje EU-land.
– Det är ändå en viss statistisk relevans i det här, annars skulle vi inte ha publicerat enkäten.