Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör William Alberque, direktör vid ansedda International Institute for Strategic Studies, analysera hur Sveriges delaktighet i Nato:s kärnvapenhanteringen kan komma att se ut. Foto: SVT/USA:s flygvapenVisa alla (2)
Visa alla (2)

Expert: Så kan Sverige stödja Natos kärnvapenstyrkor

Uppdaterad
Publicerad

Sverige är berett att sätta in militära styrkor för ”alla alliansens uppdrag” och ”accepterar kärnvapnens avgörande roll”. Det framgår av ett brev till Nato som utrikesminister Ann Linde (S) skrev under förra veckan.

– Till exempel kommer svenska flygplan att bli ombedda att delta i den årliga Nato-övningen ”Steadfast Noon”, vilket gäller stöd vid insatser med kärnvapen, säger William Alberque, direktör vid ansedda International Institute for Strategic Studies (IISS)

William Alberque på IISS har mer än 25 års erfarenhet av vapenkontroll och nedrustningsfrågor. Han tjänstgjorde tidigare som chef för Natos avdelning för vapenkontroll och nedrustning (ACDC).

Han har läst brevet som Linde undertecknade 5 juli och skickade till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Här kan du läsa hela Ann Lindes brev

Brevet innebär sannolikt att Sveriges stridsflygplan kan ge stöd åt andra Nato-länders stridsflygplan – om de ska genomföra uppdrag med kärnvapen – bedömer William Alberque.

– Med konventionell lufttaktik (SNOWCAT) kan man till exempel eskortera själva stridsplanen som är lastade med simulerade kärnvapen eller, i strid, riktiga kärnvapen.

Han fortsätter:

– Varje allierad kan delta i enlighet med sina egna önskemål och nationella politiska beslut. Men det förväntas, särskilt utifrån det här stycket i brevet, att Sverige erbjuder konventionellt stöd till uppdraget. Och det är bra; det är vad Sverige borde göra som en god allierad.

Amerikanska F-35 stridsflygplan genomför certifiering för att kunna bära den senaste versionen av taktisk kärnvapenbomb, B61-12. Foto: USA:s flygvapen 21 september 2021

Skydda kärnvapenlager

Det kan även handla om att skydda Natoländers baser där kärnvapen förvaras. USA:s främsta tillgång i Europa är ett hundratal B-61 bomber i fem Natoländer: Turkiet, Italien, Belgien, Nederländerna och Tyskland. Även Frankrike har ett lager av kärnvapen som kan användas av deras stridsflygplan.

– Man kan till exempel tillhandahålla extra bevakning av anläggningarna. Det finns allt möjligt man kan göra på den konventionella sidan för att se till att allierade som deltar fullt ut i hanteringen av kärnvapen kan utföra sitt uppdrag, säger Alberque.

Det har tidigare spekulerats i om kärnvapen kan förvaras på svenskt territorium, vilket en expert på FOI inte finner sannolikt.

Uppgradering

Nu moderniseras USA:s B61-bomber som uppgraderats elva gånger sedan 1960-talet. Version tolv ska ersätta de äldre bomberna. Den har fenor som hjälper till att styra mot målet med mycket högre precision, säger William Alberque.

– Eftersom den har högre precision räcker det med mycket mindre sprängkraft. Medan de äldre, som hade lägre precision, behövdes en mycket större sprängradie för att förstöra målet. Nu har precisionen ökat, så då kan sprängkraften minska.

SVT har varit i kontakt med UD som ber att återkomma.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sverige och Nato

Mer i ämnet