Inrikes

Robotsälen Paro har köpts in till äldreboenden i syfte att lugna oroliga äldre. Foto: TT

Expert: Sjuka ska vårdas av människor – inte robotar

Uppdaterad
Publicerad

Att satsa på robotar inom vården är olyckligt, särskilt när det gäller demenssjuka. Det säger Yngve Gustafson, professor och överläkare i geriatrik. – Ett av de största problemen bland äldre är ensamhet. Att försöka lösa det med robotar istället för medmänsklig kontakt kommer att förvärra problemet, säger han.

I en rapport från Statens medicinsk-etiska råd, Smer, välkomnas i dag robotar in i äldrevården. Robotar kan göra äldre mer oberoende och minska arbetsbelastningen för vårdpersonal, konstaterar rådet i rapporten. Dessutom kan robotar finnas som sällskap för dem som inte vill ha eller klarar av ett husdjur. Till exempel handlar det om maskiner som kan hjälpa till med matning eller toalettbesök, eller en katt som reagerar på beröring och din röst.

Men Yngve Gustafson, professor och överläkare i geriatrik, delar inte Smers entusiasm för vårdrobotarna.

– I grunden ska sjuka människor ha vård av utbildad vårdpersonal, inte robotar, säger han.

”Mer ångest och förvirring”

I rapporten understryks att robotarna ska bygga på ett eget val. Äldre ska själva få bestämma om man vill ha en robot och sedan få testa en period. Att avgöra själv är dock svårt när det handlar om dementa eller andra med nedsatt beslutförmåga, och där kan anhöriga vara med och bestämma anser författarna bakom rapporten.

Men att låta dementa få till exempel en robotkatt är olyckligt anser Yngve Gustavson.

– Jag är allmänt skeptisk till att ge demenssjuka att ge artificiell ersättning för mänsklig kontakt. Ibland tror demenssjuka att de har ett levande djur istället för en apparat. Det riskerar bara att skapa mer ångest och förvirring.

Riskerar öka känsla av ensamhet

Att försöka åtgärda problem med underbemanning och hårt belastad vårdpersonal med robotar riskerar snarare förvärra ett annat problem anser Yngve Gustafson.

– Ett av de största problemen bland äldre är ensamhet eller upplevd ensamhet. Att försöka lösa det med robotar istället för medmänsklig kontakt kommer att förvärra problemet, säger han.

Individuell fråga

Gunnar Akner, även han professor och överläkare i geriatrik, är istället försiktigt positiv till robotarnas intåg i äldrevården. Särskilt när det gäller robotar som ska hjälpa med städning eller annan service.

– Det är en väldigt individuell fråga. En del vill absolut ha mänsklig kontakt, andra skulle säkert föredra en robot framför att ha en patrull på fem-sex personer från per dygn från hemtjänsten som ser till dem.

Att ge till exempel en katt- eller sälrobot till en dement kan också vara en lösning om man ser att den har en lugnande effekt, anser Gunnar Akner.

– Jag tycker man ska fråga sig hur mycket umgänge dementa på ett särskilt boende egentligen får i dag. Det är kanske bara måltiderna och gemensamma aktiviteter som gymnastik och sångstund. Man ska inte bara avfärda nyheter för att det låter ovanligt.

Olika typer av hälsorobotar

Kommunikationsrobotar

Kan bland annat göra det möjligt för sjukvårdspersonal att kommunicera med en patient. Vissa kommunikationsrobotar kan även komma med påminnelser om att patienten ska ta sin medicin, sammanställa information om hälsotillstånd och larma om patienten ramlat.

Rörelserobotar

Rörelseassisterande robotar som robotdräkter kan utgöra hjälpmedel för personer som behöver stöd för att kunna stå, gå i trappor och böja sig. En så kallad robotarm ska likna en människohand och är utvecklad för att anslutas direkt till användarens nervsystem. Robotarmen kan sedan styras av personens muskel- eller nervsignaler.

Assisterande robotar

Assisterande robotar kan till exempel hjälpa till i vardagslivet genom att plocka upp föremål, påminna om saker och hjälpa användaren att resa sig upp. Det finns också robotar som kan hjälpa användaren att sköta hygienen såsom att tvätta håret eller duscha.

Sällskapsrobotar

Behöver ha kognitiva förmågor såsom varseblivning, lärande genom observation, minne och förmåga att kommunicera och interagera med människor. De är t.ex. designade för att samverka med människor, öka livslusten, sprida glädje och att vara ett hjälpmedel vid terapi och utbildning. Ett exempel är robotsälen ”Paro” som har konstgjord päls och kan ta emot intryck från omgivningen såsom förändringar i ljus, beröring, ljud, temperatur. Den kan avgöra varifrån en röst kommer och känner igen vissa ord som sitt eget namn, hälsningar och beröm. ”Paro” kan svara genom att göra glada eller ledsna ljud. Sälroboten svarar positivt på att bli klappad, och negativt på att till exempel bli slagen. ”Paro” har bl.a. köpts in till äldreboenden i syfte att lugna oroliga äldre.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.