• Viktigt meddelande:

    Information om skogsbränder på flera platser i landet Läs mer

Robotar välkomna i vården Foto: TT

Robotar ska lösa vårdkrisen

Vem ska ta hand om dig när du blir gammal? En robot kanske. Statens medicinsk-etiska råd ser positivt på framtiden för robotar inom vården. I en rapport skriver rådet att det finns uppenbara fördelar, till exempel kan de göra vården effektivare och minska arbetsskadorna. Men det finns också risker.

Samtidigt som svenskarna blir allt äldre går vården på knäna. Arbetsbelastningen är hög på många håll och riskerar att försämra patientsäkerheten. 

En av lösningarna kan vara att låta robotar rycka ut för att underlätta för vårdpersonal och äldre. Så kallade hälsorobotar kan hjälpa till med till exempel påklädning, måltider och  toalettbesök. Men även ge närhet och tröst.

Flera EU-projekt med att prova robotar har de senaste åren satts igång i Sverige, och utvecklingen på området går snabbt, något som välkomnas av Statens medicinsk-etiska råd i en ny rapport.

– Vi är positiva men har också krav på vad som ska göras innan man säger ja. Man ska säkerställa att människor faktiskt vill ha den, att man får testa ett tag och ändra sig om man inte tycker det fungerar bra. Vi vill skynda på utvecklingen men vi vill att det ska ske ordnat, säger Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Folkpartiet och ordförande Smers arbetsgrupp som tagit fram rapporten.

Robothjälp på toaletten

Det finns en rad olika robotar med olika syften. En ätrobot kan ge möjlighet någon som har nedsatt förmåga i armar och händer att kunna äta själv. I Danmark testas också en duschrobot som kan blöta håret, massera in schampo och sedan skölja och torka håret. Robotar som kan hjälpa till med toalettbesöket, vilket kan hjälpa att bevara de äldre integritet.

– Är det något som är känsligt så är det att gå på toaletten och ha någon som måste hjälpa en. Då är det jättebra med en robot, säger Barbro Westerholm.

Det finns också så kallade terapirobotar, som ska efterlikna människors och djurs sätt att kunna ge sällskap och närhet. Robotsälen ”Paro” har köpts in till flera äldreboenden i syfte att lugna oroliga och i vissa fall dementa äldre. Robotsälen liknar ett gosedjur men kan också känna igen sitt eget namn och reagerar på hälsningar och beröm. 

– Små barn gillar nallar, människor med demens backar i livet och blir som när de var mycket små barn. Om äldre känner att de mår bra av det ska vi bejaka det. Det finns de som vill vara i fred men ändå  kanske ha visst sällskap och just sitta och gosa med ett sådant djur. Tyvärr är robotsälarna väldigt dyra just nu men skulle de gå ner i pris tror jag att de kan bli ett bra verktyg.

Om robotar kan underlätta och effektivisera i en allt mer pressad äldrevård så är frågan är om robotar inte riskerar att driva på en annan utveckling; äldres isolering. Var tredje person som är över 60 år bor ensam och äldredepressioner är vanliga.

– Robotar får aldrig ersätta mänsklig kontakt om inte det finns en önskan om det från den enskilde. Är det så att man ersätter personal så ska man se till att social kontakt erbjuds av annat slag, säger Barbro Westerholm.

Fördomar hämmar utveckling

Det finns inga politiska beslut som står i vägen för att hälsorobotar ska börja användas i stor utsträckning i Sverige säger Barbro Westerholm. Snarare är det den än så länge höga kostnaden och okunskap som kan hämma utvecklingen. Dessutom kan fördomar stå i vägen, tror hon.

– Det finns en rädsla, absolut. Jag föredrar en levande katt och inte en artificiell. Men det kanske inte alla gör. Det går inte att leva sig in i 95-åringens situation, när man inte är där själv. Då ska vi inte sitta där och säga att det låter ju konstigt. Det är svåra frågor men vi ska inte bromsa utvecklingen på grund av förutfattade meningar.

Olika typer av hälsorobotar

Visa

Kommunikationsrobotar
Kan bland annat göra det möjligt för sjukvårdspersonal att kommunicera med en patient. Vissa kommunikationsrobotar kan även komma med påminnelser om att patienten ska ta sin medicin, sammanställa information om hälsotillstånd och larma om patienten ramlat.

Rörelserobotar
Rörelseassisterande robotar kan hjälpa personer som behöver stöd för att kunna stå, gå i trappor och böja sig. En så kallad robotarm ska likna en människohand och är utvecklad för att anslutas direkt till användarens nervsystem. Robotarmen kan sedan styras av personens muskel- eller nervsignaler.

Assisterande robotar
Assisterande robotar kan till exempel hjälpa till i vardagslivet genom att plocka upp föremål, påminna om saker och hjälpa användaren att resa sig upp. Det finns också robotar som kan hjälpa användaren att sköta hygienen såsom att tvätta håret eller duscha.

Sällskapsrobotar
Har kognitiva förmågor som minne och förmåga att kommunicera och interagera med människor. De är till exempel designade för att samverka med människor, öka livslusten, sprida glädje och att vara ett hjälpmedel vid terapi och utbildning. Ett exempel är robotsälen ”Paro” som har konstgjord päls och kan ta emot intryck från omgivningen såsom förändringar i ljus, beröring, ljud, temperatur. Den kan avgöra varifrån en röst kommer och känner igen vissa ord som sitt eget namn, hälsningar och beröm. ”Paro” kan svara genom att göra glada eller ledsna ljud. Sälroboten svarar positivt på att bli klappad, och negativt på att till exempel bli slagen. ”Paro” har bl.a. köpts in till äldreboenden i syfte att lugna oroliga äldre.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer