Foto: Torstein Bøe / NTB & Evgeniy Paulin, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP

600 diplomater har skickats hem i diplomatkriget mellan Ryssland och Väst

Uppdaterad
Publicerad

300 ryska diplomater har tvingats lämna ambassader i väst och lika många västdiplomater har tvingats lämna ambassader i Moskva. Måndagens besked av Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov är nytt bottenrekord i relationen mellan Ryssland och militäralliansen Nato.  

Det innebär att de diplomatiska kontakterna mellan Nato och Ryssland går ner till ett minimum, säger FOI:s säkerhetspolitiska analytiker Fredrik Westerlund. 

Sedan mordförsöket på forne ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter i engelska Salisbury 2018, då de förgiftades med det sovjetiska nervgiftet novitjok, har sammanlagt 600 diplomater skickats hem i Väst och i Ryssland. Lika många på båda sidor, berättar Fredrik Westerlund vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

På måndagen meddelade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Ryssland kommer att stänga det som är kvar av Rysslands Nato-delegation i Bryssel. Samtidigt kommer Ryssland att dra in ackreditering för Natos medarbetare i Moskva, enligt Lavrov.    

Kriget i Ukraina

– Man ska se det här som ytterligare ett tecken på den allt kärvare relationen mellan Ryssland och väst, säger Fredrik Westerlund.

Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Foto: Anders Wiklund/ TT

Nato utvisade ryssar

Bakgrunden är att Nato i början av oktober beslutade att skicka hem åtta ryska diplomater från den ryska representationen vid Natos högkvarter i Bryssel därför att de ska ha bedrivit underrättelseverksamhet med icke deklarerade underrättelseofficerare, enligt Nato.

– Sedan drog Nato också in ytterligare två tjänster. Det innebär att från 1 november i år så skulle den ryska representationen ha halverats från 20 till 10 diplomater.

– Nu väljer Ryssland att istället stänga hela representationen. Man väljer att inte bara svara med lika för lika och bara minska ner Natos representation i Moskva, utan Ryssland väljer att stänga hela för att ytterligare markera.

Militärer utredde nervgiftattacken i Salisbury i Storbritannien. Foto: AP/Frank Augstein 4 mars 2018

Rysk syn på Nato

Det handlar också om Rysslands syn på organisationer som Nato och EU som består av flera länder, berättar Westerlund.

– Moskva har aldrig känt sig trygg i relationen till Nato som organisation, därför att där har Ryssland en röst och Nato har 27 röster. Samma sak gäller EU. Man föredrar att ha bilaterala relationer med enstaka länder, snarare än organisationer där man snabbt hamnar i ett numerärt underläge.

Det är på måndagen oklart hur många av Natos medarbetare i Moskva som nu blir av med sina ackrediteringar. Men det tros vara lika många som Rysslands Nato-delegation i Bryssel – omkring 20 personer.

– Ryssland brukar inte tillåta att man har fler representanter än man själv har skickat ut.

Finns möjlighet till förhandling?

– Det finns utrymme att avvärja det hela om man skulle vilja, men jag ser inte att det finns så mycket god vilja på någon sida.

Bakgrund: Förgiftningarna i Salisbury

Den 4 mars 2018 förgiftades den ryske ex-agenten Sergej Skripal och hans dotter Julia Skripal i brittiska Salisbury. Även en polis insjuknade. Alla tre överlevde.

Giftet fanns på ytterdörren till Skripals hus, en av de platser där två misstänkta ryska agenter hade fångats på bild av övervakningskameror.

Storbritannien och Organisationen för förbud mot kemiska vapens (OPCW) har identifierat giftet som novitjok, utvecklat i dåvarande Sovjetunionen.

Sergej Skripal var verksam inom underrättelsetjänsten GRU på 1990-talet, men agerade senare dubbelagent för brittisk räkning fram till 2004, då han greps i Ryssland. Sex år senare fick han flytta till Storbritannien i en fångväxling.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kriget i Ukraina

Mer i ämnet