Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap, och Malena Britz, docent i statsvetenskap. Foto: SVT

Fråga-svar: Experterna om en svensk Natoprocess

Uppdaterad
Publicerad

Det beskrivs som ett av de största politiska besluten i modern tid – ska Sverige lämna alliansfriheten och bli medlem i Nato?

Malena Britz, docent i statsvetenskap, och Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap, svarar på några av de frågor som lyfts fram i debatten.

Finns det säkerhetspolitiska skäl att snabba på Natoprocessen?

– Vi har förstått att Ryssland inte vill att Sverige och Finland ska gå med i Nato, men just för stunden är Ryssland upptagna med Ukraina. Av den anledningen kan det finnas skäl att gå med just nu. Deras möjligheter att orsaka skada i vår region är mindre nu, säger Malena Britz.

Hur skulle hotbilden mot Sverige förändras vid ett medlemskap?

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Om Sverige och Finland skulle ansöka om Natomedlemskap, hur skulle då hotbilden mot Sverige förändras? Se Malena Britz och Magnus Christianssons svar. Foto: SVT

Natos artikel 5 innebär att en attack på ett medlemsland är att betrakta som en attack på alla. Skulle Sverige behöva skicka soldater till exempelvis Turkiet?

– Ja, om Turkiet skulle angripas så att man utlöser artikel 5 så skulle alla länder var tvungna att ställa upp för varandra. Det är väldigt farligt om Nato hamnar i en situation där man regionaliserar säkerheten, säger Magnus Christiansson.

Men Sverige måste inte ingripa bara för att ett Natoland är i en väpnad konflikt.

– Det som ofta förekommer i debatten är att Sverige skulle dras in i Erdogans (Turkiets president, reds. anm.) ”äventyr” i mellanöstern eller i det smutsiga kriget mot kurderna – det stämmer inte för det skulle inte bli en artikel-fråga.

Principen om ”en för alla – alla för en” är hela poängen med Nato, påpekar Malena Britz.

– Om något land skulle välja att inte följa ett sådant åtagande så finns inte Nato längre.

Hur lång tid kan en ansökningsprocess ta?

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hur lång tid kan ansökningsprocessen ta? Se Malena Btitz svar ur SVT:s Agenda. Foto: SVT

Skulle Sverige tvingas ha kärnvapen vid ett medlemskap?

– Kärnvapen är en del av Natos militära strategi. USA och Storbritannien har kärnvapen som är utplacerade i Europa. Men Sverige skulle inte kunna tvingas ha kärnvapen, säger Magnus Christiansson.

– Svenska regeringen kan fortsätta ha en policy för rustningskontroll, det finns flera länder som har det, säger Magnus Christiansson och fortsätter:

– Fram till 2010 fanns det dessutom länder som ville göra sig av med Natos kärnvapen, Norge och Tyskland. Nu tror jag den debatten håller på att svänga.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sverige och Nato

Mer i ämnet