Redan för två år sedan antog EU en ny klimatlag som säger att unionen ska minska sina utsläpp med 55 procent till 2030 jämfört med 1990. 2050 ska EU vara klimatneutralt.

Dras inför EU-domstol

Nu har ny klimatlagstiftning bestämt hur målen ska nås – och det här ritar om kartan för svensk klimatpolitik. Detta enligt en rapport från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) som verkar under finansdepartementet.

– EU har kommit ifatt och nästan sprungit förbi Sverige, så de svenska klimatmålen driver inte längre den svenska klimatpolitiken – den drivs av EU-lagstiftningen i första hand, säger Magnus Nilsson som också förtroendeuppdrag för Socialdemokraterna i Stockholms region.

Om Sverige misslyckas med att leva upp till EU-kraven kan man dras inför EU-domstol och tvingas att betala stora böter.

”Nationella klimatmål kan ändå vara bra”

De svenska klimatmålen antogs av Sveriges riksdag 2017 – alla partier var positiva förutom SD. Enligt målen ska Sverige ha nettonollutsläpp år 2045 och redan vid 2030 ha minskat utsläppen från vägtrafiken med 70 procent jämfört med 2010. 

Även om de svenska målen blivit tandlösa, menar Magnus Nilsson att de skulle kunna spela roll.

– Det kan vara bra att ha nationella mål för att samlas kring och konkretisera för svenska folket och företag, men det kommer inte i sig att driva fram lägre utsläpp.