Sprängmedel från bland annat byggen används av kriminella till bomber, men samhällets kontroller brister, enligt flera experter. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/ TT

Expertlarm: Kontrollen av sprängmedel brister

Uppdaterad
Publicerad

Sprängmedel från bland annat byggen används av kriminella till bomber. Nu pekar flera experter på brister i samhällets kontroller av explosiva ämnen.
– Om du har en byggarbetsplats och ska använda tio kilo sprängmedel, vem kan kontrollera om du bara använde nio och sålde det tionde kilot? säger Malmös polismästare.

Antalet sprängningar slog rekord 2019 och även det nya året har inletts våldsamt med flera kraftiga detonationer som skadat stora delar av flerfamiljshus. Enligt polisen är det till stor del civilt sprängmedel från till exempel byggarbetsplatser som används.

– Vi ser en tendens att man använder sig av kommersiella sprängmedel mycket mer nu än tidigare. Vi har till exempel inga handgranater kvar och vi ser att även bangers har minskat. Men vi ser sprängmedel, säger Stefan Sintéus, polismästare i Malmö och kommenderingschef för Operation rimfrost i Malmö.

Efter de senaste sprängdåden har inrikesminister Mikael Damberg kallat byggsektorn till möte.

Säkra förråd saknas

Det är svårt att få en bild av hur stort problemet är med stölder av sprängmedel. Enligt Brottsförebyggande rådet har stölderna från byggarbetsplatser ökat stort sedan 2015, men det framgår inte vad som stulits.

Inte heller polisen vet hur mycket sprängmedel som stjäls, eftersom ”stöld av sprängmedel” inte finns som brottsrubricering. Klart är dock att civila sprängmedel används i mycket stora mängder i det svenska samhället, i allt från gruvindustrin till vägarbeten.

”En klar brist”

Det behövs inga enorma mängder för att åstadkomma rejäla skador. Bomben som låg bakom den kraftiga explosionen i centrala Linköping förra året innehöll mellan 15–20 kilo sprängmedel.

I dag saknas skarpa kontroller av alla som hanterar sprängämnen på en arbetsplats, framhåller Henric Östman, sprängmedelsexpert på FOI.

– Det är en person i varje företag, den som är ansvarig, som man gör en registerkontroll och bakgrundssökning på. Men det är inte nödvändigtvis den som handskas med sprängämnet sedan. Det är en klar brist, säger han.

”Behöver skärpa till”

För att få spränga krävs att man har ett tillstånd från kommunen. Men dagens regler är ”till 95 procent” skrivna ur ett olycksförebyggande perspektiv – inte ett brottsförebyggande, enligt Lorens van Dam, expert vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Det är även kommunerna som ska utöva tillsyn. Men det är ett arbete som brister, enligt Jan Johansson, vd på Bergsprängningsentreprenörerna.

– Det säger sig litegrann själv att en kommunal tjänsteman varken har kunskap eller förmåga att utkräva den här tillsynen på ett bra sätt. Det behöver man skärpa till, säger han.

Kunna spåra

Ett förslag från polisen är att sprängmedel ska märkas så att det går att spåra det även efter att det detonerat.

– Det har diskuterats tidigare men det har inte genomförts. Men om det kan hjälpa polisen i utredningar finns det eventuellt tekniska och vetenskapliga möjligheter att göra det, säger Henric Östman.

Det är dock en fråga för EU eftersom en stor del av det civila sprängmedel som finns i Sverige i dag köps från företag utomlands.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Explosionen på en loftgång i Husby orsakade stora skador. Foto: Fredrik Sandberg, TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer